til Toulouse och slöflade i neigden alt omkring; men sådant war ej annat, än ej början[1]: Hans Flotta blef wäl derpå ganska illa medfaren i sina försök på Spanjen så wäl af storm som af Landsfolkets tapperhet[2], så at större delen gick förlorad; men her war en Lernisk Watn-orm at bestrida: A. 845. kom Ragnar in i Seine-strömmen med ethundrade tiugo Segel och satte skräck i hela Frankrike[3]: Inwånarne i Roüen öpnade honom portarne: Han betiente sig af den almänna bäfvan och gick ända up til Paris, det han fann utan försvar: Påske-afton[4] intågade han i denna Stad, hvilken han gaf til sköflings så wäl som hela trakten deromkring: Paris war den tiden ej större, än den Holmen i Seinen, som kallas La Citè, der nu ligger kyrkan Notre Dame: Alt det öfriga war skog och moras: på tvenne trä-bryggor, en på hvardera sidan, gick man emellan Holmen och fasta landet: Et stort Torn wid hvardera Broen war det bästa Försvars-wärket[5]; men fastän fästningen hade warit starkare, så war her dock ingen, som giorde motstånd.
12. Carl den Skallige regerade då i Frankrike: Han låg med sine troppar wid S. Denis i et förskantsadt läger: Hela hans krigsråd afstyrkte honom at wåga en Drabning, hvarmed hans och hela Rikets lycka sattes på et wågespel: Svenske Konungen skickade honom en härhold och lät honom förstå, at Saken ej war utan hielp: Han tilböd honom Fred med wilkor, at Nordiska krigshären skulle behålla alt sit byte och dertil få Siutusende marker lödigt Silfver: Deremot lofvade han, at aldrig mer föra krig på Frankrike eller nånsin komma dit utan med dess