mer och mer fatta rötter; men så upoffrades dock blomman af Landsens Ungdom i de nu som häftigast påstående Tyska, Franska och Engelska fält-tåg: De Nordiske hade nu fådt wahnan på dessa fruktbara länder, så at från alla Scandiska orter den ene hopen lade följe med den andre: Lodbrokska hämdekriget i Engeland fortsattes wäl af Sigurd Ormöga, Ragnars Son, Öfver-Konung i Dannemark eller åtminstone af hans Broders Ifvar Benlöses anhängare, af Refil Biörnson och flere: Danske Under-Konungen Halfdan[1] kom wäl ock A. 875. in i Engeland och giorde stora framsteg[2], utan til at bry sig om hvad fred eller aftal man giordt med hans Landsmän förut; ty så war de Nordiske Höfdingars wahna och deruti bestod aldramäst både Frankrikes och Engelands olycka[3]; men så hade dock nu i detta senare Rike Konung Alfred den Store[4] begynt giöra et tappert motstånd, som aldeles bröt de Nordiskes krafter, hvarigenom han blef en wördad och älskad Konung öfver hela Engeland[5].
17. Det war på Tyskland, Frankrike och Nederland, som krigs-blixterne från Norden mäst föllo i denna tiden, hvilka gerna wille förkrossa Romerska Riket; ty hämden sedan Carl den Stores tid
- ↑ Sturl. T. 1. p. 222. in Add.
- ↑ Rap. Thoyr. Hist. d'Angl. L. 1. p. 303.
- ↑ Rap. Thoyr. L. c. cfr. Hist. Franc. passim.
- ↑ Alfred begynte först at ihopkalla Wittena Gemot eller Riksmötet hvart åhr, hvilket lagt grunden til Parlamentet. v. Rap. Thoyr. L. c. p. 319. Han lärde ock folket först at bygga af Tegel; ty tilförne hade Engeland och hela Scandinavien näpligen annat, än Trähus. I ställe för Clepsydrer och Uhr som man ännu ej wiste af, betiente sig Alfred af waxlius, på hvilka han giorde ränder med färgor, at se hvad tiden led. Han dog A. 900.
- ↑ Rap. Thoyr. L. c. a pag. 303. ad 322.
