war ännu icke förgäten: Saxiske Hertigen Bruno föll mot en Här af Svenske, Danske och Norske wid Ebbekstorp A. 876, den 1. Augusti, tillika med en stor hop Grefvar, Biskopar och förnämlig Adel[1]: Roüen i Normandie blef samma åhr af desse krigare intagit[2] och Carl den Skallige, som sedan dog A. 877, förmådde ej mer emot dem, än uppehålla dem med fredsförslag och med någre troppar, at hindra deras ströfwande: Det är otroligt hvad Frankrike och Nederland nu utstodo af detta Folk, som ständigt förstärktes med nye Svärmar från Norden: Desse blefvo ofta slagne, som ock nu hände wid Vienne mot Ludvig 3. och Caroloman[3]; men knapt war man på ena stranden segrande förän den andra blef mycket hårdare angripen: Grand, Tournay, Courtray och hela Flandern lades om wintren A. 880. under deras ook: De brände Cambray A. 881: De wände derifrån om genom Teroüanska bygden til hafvet, sköflande och intagande S. Requier, S. Valens, Amiens, Corbie, Arras och flera orter: Sigurd Ormögas unge Soneson Gorm[4], som sedan blef Konung i Dannemark efter sin Fader Harda-Knut och kallad den Gamle, blef slagen af Konung Ludvig wid Saucour i landet Wimeux, så at 9000 Nordmän skola hafva blifvit på platsen, hvarwid dock förlusten på Franska sidan war föga mindre, emedan segren ej kunde nyttias[5]; men i det samma stod hela Frisland i brand och förödelse, hvilket Konung Ludvig i Germanien knapt hade sökt at rädda genom en dagtingan förän hela trakten wid
- ↑ Alb. Cranz. Metrop. L. 1. 2. Annal. Episc. Osnabr. p. 1373 Vastov. Vit. Aquil. Ed. Benz. p. 12. cfr. Örnh. Hist. Eccl. c. 22. p. 76. & c. 24. p. 86. it. Le P. Dan. Hist. de Fr. T. 2. p. 164.
- ↑ Le. P. Dan. Hist. de Fr. T. 2. p. 143.
- ↑ Le P. Dan. P. L. c. p. 164.
- ↑ Denne Gorm kallas af utländske Scribenter Guaramond. v. Le P. Dan. L. c. p. 168.
- ↑ Le P. Dan. L. c. p. 168.
