Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/575

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Rhen- och Mosel-strömmarne af en ännu talrikare Nordisk krigshär öfverswämdes.

18. Sigurd Ormöga[1], som eljest kallas Sigfrod, Ragnar Lodbroks Son[2], kom nu med sin Släkting eller Under-Konung Gunfrod eller Godefred från andre härnader in i Moseln til Haslov, der han satte sit hufvud-läger, och lade hela landet under sin lydnad: Liege, Mastricht, Tongres, Cöln, Bonn, Zulpich, Julich, Aken, Trier, Mets och flera orter, Slott, Abbotskaper och smärre städer blefvo antingen sköflade eller förstörde: Biskop Wenelon i Mets, Gref Adelard och åtskillige behiärtade Landsens Inwånare satte sig wäl til motwärn; men blefvo nederhuggne[3], så at her war en almän jämmer: Carl den Tiocke war då Romersk Kejsare: Han samlade den största krigsmakt, som man då på lång tid sedt i Europa, och angrep Sigurds läger wid Haslov om sommaren A. 882; men efter et skarpt fäktande på båda sidor war han lika när sit ändemål: den 21. Julii blef en så stor Solens förmörkelse med blixt, orcaner och stort hagel, at bägge lägren förskräcktes: De slagne kroppar förgiftade ock luften, at siukdomar yppades på båda sidor: Då talades om förlikning: Sigurd reste sielf til Kejsaren och föreslog fred med trenne wilkor: At han och hans Folk skulle få en stor Summa penningar, at han skulle behålla sit läger wid Haslov, utan til at oroa Kejsarens land, och at hans Medbroder Gunfrod[4] skulle få det landet i Frisland, kanskie

  1. v. supr. §. 12.
  2. Sturl. T. 1. p. 221. in Add. cfr. Le P. Dan. L. c.
  3. Le P. Dan. L. c. p. 168. 169.
  4. Denne Gunfrod fick då ock Gisela, Lotharingiske Konungens Lotharii naturliga Doter til hustru: Hennes Broder Hugo blef inbegrepen i denna fred: Han skulle afsäja sig Lothringska Kronan; men få inkomsterne af Biskopsdömet Mets: Hade han sedan hållit sig i stillhet, så hade han en tid derefter ej mist ögonen och dödt som fånge i S. Galls Kloster. Gunfrod tilböd sig ock wid denna Freds-Handel, at blifva Christen: Han blef ock wärkeligen döpt i Coblentz, der Kejsaren sielf stod fadder til honom. A. 882. v. Le P. Dan. L. c. p. 171. 176.