Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/626

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Landtwärnsman: Han samlade all sin styrka och wågade mot Håkan en skarp slaktning; men förlorade större delen af sit folk[1]: I Wästergötland sköflade och upbrände Håkan, fastän han sielf war Afgudadyrkare, et stort Offerhus, hvaruti woro hundrade Gudar, och for dermed öfver fiällen til Trondhem: Götiske Jarlen kunde deremot intet annat urrätta, än sammankalla Ting och låta genom Drottarne eller Afguda-Prästerne förklara Håkan Jarl för en almän Rånsman och Guda-sköflare[2], hvilket war i sielfva Hedendomen en art af bandlysning, men Håkan frågade ej efter slika förbannelser: Han förböd Christendomen i Norige, lät åter upbygga Afgudahusen och undertvingade hela landet[3], hvaraf han aldrig mer betalte skatt åt Dannemark. Harald Blåtand kom wäl med en stor flotta til Norige, at straffa Håkan Jarl, och lät öda hans länder med eld och svärd[4]; men kunde dock ej länge behålla Norska Kronan[5], den både han och

  1. Sturl. Ol. Trygg S. c. 27. p. 231.
  2. Ol. Tryggas. S. ap Verel. ad Herv. p. 32.
  3. Ad. Brem. Hist. Eccl. L. 2. c. 15.
  4. Sturl. T. 1. p. 240.
  5. Han hade tänkt på denna färd, at komma öfver til Island och straffa det landets Inbyggare, men det gick heller icke för sig: Isländarne hade mist et Skiepp på Danska kusten, det de Danske plundrat och giordt til strand-wrak: Deröfver hade de blifvit så förtörnade, at de giordt en almän Lag, som förmådde, at för hvar och en näsa, på hela landet skulle giöras en Nidwisa, skymfeqväde eller Satire öfver Konungen i Dannemark. v. Sturl. T. 1. p. 240. 241.