Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/665

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

eller Forn-Sigtuna[1], som då aldeles tycks hafva blifvit förstördt[2]: Der låg han med sin flotta[3], när han fick höra, at Svea-Konung samlade mot honom sin krigshär och war äfven sielf tilreds, at stiga på sina skiepp: Olof Skotkonung föraktade sin fiende och tänkte nu taga honom med sin lilla hop til fånga utan manspillan: Han hade låtit spänna järnkädior öfver Stock-sund eller Mälarens utlopp wid Stockholm, der Olof Haraldson skulle segla igenom[4], och förwara begge stränderne med manskap: på östra eller norra sidan war en Fästning och på den södra en del af Svenska krigsmakten, hvaraf Norska Skieppen nu skulle inspärras til dess de blefvo infrusne, emedan wintren just war för handen; men Fisken gick snart ur nätet; Watnet steg då öfver 14 alnar högre än nu, och dessutan war Mälaren af regnwädret på den åhrstiden något fullare, så at Olof Haraldson fann en annan utwäg: han lät om nattetid med ogemen skyndsamhet gräfva igenom södra sidan af Agnefit, der nu är Slussen, emellan Staden och Södermalm[5], åtminstone så diupt[6],

  1. ↑ Sturl. T. 1. p. 378.
  2. ↑ Sigt. Stans & Cad. Diss. sub G. Wallin. p. 215. cfr. J. Wild. L. c. p. 429.
  3. ↑ Wid Sigtuna syntes sedan länge stenkistor efter Olof Haraldsons Skiepps-bryggor. v. Sturl. T. 1. p. 378.
  4. ↑ Stockholms Ström war då segelbar och hvarken så strid eller grund som nu, sedan watnet sig så ansenligen minskat.
  5. ↑ Denna öpning eller graf, som Olof Haraldson lät giöra, kallades sedan i lång tid Konungs-Sundet. v. Sturl. T. 1. p. 379.
  6. ↑ Somlige hafva ment, at watnet i Mälaren då minskades, efter det genom denna graf fick et nytt utlopp; Men antingen Mälaren på et eller flera ställen gådt tilsamman med Hafvet, har han dock altid måst rätta sig efter Hafvets högd och wattubryn, med hvilken han nödwändigt måste wara jämlik; ty de blanda sig så ihop wid Stockholm, at det salta watnet stundom upstiger i det friska. Således om aldrig så många Canaler giordes emellan Hafvet och Mälaren, skulle de ingen skiljemon giöra i den senares högd, om man ej wille räkna det watn, hvarmed Canalerne upfyltes.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Svea_Rikes_historia._Första_delen_1747.djvu/665&oldid=427274”