som bewekte honom, at åtminstone ej wara Olof Haraldson widrig, utan snarare skaffa honom med Sverige en god Fred: Han hade sammanträde med Norske Konungen wid Göta-Elf, der han med honom ingick en förlikning och försäkrade, at ingen fiendtelighet begynna innom åhr och dag[1], hvilket ej annat kunde, än förtörna Olof Skotkonung: Det liknade sig derföre framdeles til olycka för Inwånarne på gränsen, om ej en ständig Fred kunde träffas under wapnhvilan: De förmådde ändteligen så mycket hos Olof Haraldson, at han skickade sin Markskalk Biörn[2] som Budskapare til Sverige, at handla om fred på samma fot, som den warit i Olof Tryggasons tid, och at befästa wänskapen på bästa sätt: Detta skulle skie med Wästgöte-Jarlens Ragvald Ulfsons biträde, til hvilken denna beskickning först stälte sin resa. Biörn hade med sig, förutan sine tolf män, tvenne Isländske Skalder Sigvater och Hialte Skeggason, af hvlka den senare skickades förut til Upsala, at oförmärkt utröna, huruwida Olof Skotkonungs stolta Sinne stod at böjas til fredstankar. Hialte lossade som han kommit för egen räkning från Island til Svenska Hofvet, der han blef wäl emottagen och fann för sig tvenne Landsmän Ottar och Gizor Svarte, hvilke liksom flere Skalder woro hos Olof i stort anseende[3]; men han war der ej länge förän han märkte, at Konungen
