begära: Han affärdade Sändebud til Konungen i Norige med anmodan, at han wille infinna sig wid gränsen il Fredshandelens afgiörande, hvilket ock skiedde, så at begge Konungarne möttes åt i Kongahälla med all wänlighet och faststälte den Fred, som wid pass två åhr tilförne på Upsala-Ting war påbegynt: Wid detta tilfälle skola Svärfadren och Mågen hafva kastat tärning om et Landstycke på Hisingen, som ymsom hördt til Götaland och Norige[1], då begge förste gången fådt tolf; men Olof Haraldson andre gången tretton, emedan den ene tärningen gådt sönder och wisat flera ögon[2]. Sedan tycks han för alwar hafva tagit sit Hufvudsäte i Sigtuna, det han redan längesen begynt upbygga efter Forn-Sigtunas förstöring[3]: Han har ock efter all liknelse bodt någon tid i Skara[4], på det han från Afguda-offret i Upsala kunnat wara dess mer afskild, hvaruti äfven flere honom gerna efterfölgt, til dess Christendomen blifvit almänt wedertagen[5]: Huru länge han lefvat, är svårt at säja, emedan han tilbrakt sin sidsta tid i stillhet; men så lär man dock ej mycket fela, om man utsätter hans död til A. 1026[6].
22. Amund Jacob, som äfven är kallad den AlraChristeligaste Konung[7], hade näpligen fiorton åhr, när han under Trogne Mäns förmynderskap ensam antog Riksstyrelsen: Det första honom mötte, war ny orolighet på Norska sidan: De gamla
- ↑ Sturl. in Ol. Har. c. 97.
- ↑ Flera slika berättelser finnas af åtskilliga tider, orter och tilfälen; men denna tycks wara den äldsta. cfr. J. Wild. ad Puff. p. 421.
- ↑ v. supr. §. 8.
- ↑ cfr. Mess. Sc. Ill. T. 12. p. 47.
- ↑ cfr. J. Wild. L. c. c. 22. p. 434.
- ↑ cfr. J. Wild. L. c. p. 438. 439.
- ↑ Ad. Brem. H. E. L. 2. c. 41. L. 3. c. 15. L. 4. c. 15. Card. Baron. Annal. ad. A. 1028. &c.
