Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/698

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

kostat honom lifvet: Ödet syntes likwäl gynna den mördades sak; ty hans Son och Efterkommande hafva sedan besutit Danske Thronen, så at Knuts wälde, efter Olof Haraldsons spådom[1], ej gådt til tredie arfvingen: Denne ähregirige Monkark fortsatte nu kriget mot Norige; men mer med mutor och tubbande, än med wapn, så at hans käcke fiende ändteligen mot sit eget folk måste underduka.

25. Olof Haraldson kunde intet motstånd giöra emot Knut, som med 1200. Skiepp kom til Norige och lät der hylla sig i alla landsändar A. 1028, sättiandes sin Systerson Håkan Jarl deröfver til Ståthållare[2], som likwäl svurit Olof, at aldrig wara honom widrig: Hans undersåtare woro merendels bestuckne, så at de öfvergåfvo honom hopetals och han hade nu nästan ingen at förtro sig til: Han nödgades derföre fly ur sit land med sin Drotning Astrid, sin Son Magnus[3], sin Doter Ulfhild och

  1. Sturl. L. c. p. 731.
  2. Sturl. in Ol. Har. c. 180. &c.
  3. Denne war ej af Astrid född; men Olofs naturlige Son af en Alfhild, som ej erkändes för Drotning. v. Sturl. T. 2. p. 9.