Hoppa till innehållet

Sida:Svea Rikes historia. Första delen 1747.djvu/81

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Frankrike &c.[1]; I synnerhet giorde de denna tid under namn af Galler det ryktbara intåg i Italien under sin Anförare Brennus[2]; men det hörer ej til mit ämne: Herde-Scytherne regerades imedlertid med stor rättwisa af deras Konungar[3] Arianthes[4], Ariphities[5], Scyles[6], Octamasades[7], Sitalcus[8], Zeutes[9], Atheas &c.[10] bland hvilka

  1. Pelloutier (Hist. de Celtes) wisar klart, at alla Europæiska folk äro til urspånget Scyther och Celter.
  2. Wid pass tre hundrade ottatio åhr för Christ födelse giorde Celterne eller Gallerne under en Brennus från desse orter den stora utflytningen, som så faseligen for fram i Italien och Rom. v. Plutarch. in Camil. och Heraclid. Pont. hvilken af Plutarcho utan all orsak häklas, som M. Dacier nog bevist i Anmärkningen deröfver; ty Heraclides Ponticus war Solons Discipel och lefde wid samma tid som denna Galliska färden, så at hans witnesbörd om Gallerne och hvarifrån de kommo, är nog at lita på.
  3. cfr. Bayer L. c. T. 3. p. 309.
  4. 513. åhr för Christi födelse.
  5. 476. åhr för Christi föd.
  6. 455. åhr för Christ. föd. Han war Ariphites Son.
  7. 450. åhr för Christi födelse.
  8. Sitalcus kallas ock Borista (v. Er. Benz. proleg. ad. Mon: Eccles. p. 28): han hade någon feigd mot K. Perdiccas i Macedonien, Alexandri M. Farfar, och wann seger. v. Thycyd. &c. han regerade i Demosthenis tid i Thracien. v. Sheringh. de orig. Angl. c. 8. p. 160.
  9. Zeuthes hade tvist med Athenienserne, som retade honom, at sköfla Grækeland och giöra en hop Græska städer skattskyldiga. v. Thucyd. L. 2.
  10. Atys eller Attin, et gammalt Götiskt namn, betyder Stamfader eller en Gud, hvarifrån de gamle Hedningar gerna räknade sin släkt. De gamle Phrygiers Gud kallades Atin. v. Stiernh. & Verel. ad. Herv. p. 6. O. Rudbeck. P. påstår, at denne Atheas warit den samme som Athin eller Oden Fridulfs Son. cfr. E. J. Biörner. introd. in. Antiqu. Hyperb. Goth. p. 12. Men det passar sig ej med tideräkningen.