intagit Ulmerugernas land vid sjökusten, samt underlagt sig deras grannar Vandalerna[1]. Derpå, när folkets myckenhet tillvexte, ha de, under Filimer, Gadarics son[2], ungefär den femte konungen efter Beric, fattat det råd att söka nya
- ↑ Ulmerugi, troligen en del af Rugierna. Jordanes nämner ännu en stam af dessa, neml. Ethelrugi. Redan Tacitus sätter i det östliga Tyskland vid sjökusten Rugier, och i deras grannskap Gotoner. Att Vandaler äfven fordom funnits vid sjökusten, bekräftas af den berättelse Jordanes c. 22. efter en äldre författare anför, att en Vandalisk stam behöfde ett år på vandringen från hafvet till Romerska gränsen. Den sökte bostäder i Dacien, men blef tillbakaslagen. Detta omtalas af flera författare och skedde i senare hälften af 2:dra seklet.
- ↑ Filio Gadarigis. Så har Roderic Toletanus läst detta namn hos Jordanes. Den vanliga läsarten Filogud Arigis är tydligen förderfvad, och bör vara Filio Gadarigis, hvartill en af Gruterus anförd läsart ur ett MS äfven föranleder. Filimers far kallas på ett annat ställe, c. 24., Gandaric of Jordanes.
Preussiska Letterna skola de redan i äldsta tider haft krig med Tyskarna, hvilka fingo sig till hjelp från Sverige nio Konungar, som kallas Gampti. Desse, mäktige genom skepp och manskap, hade underkufvat Preussarna, och vid Weichselfloden, der de vid sin ankomst slagit läger, byggt ett borg, som kallades Sveza. Petri de Duisburg Chronic. Prussiæ (från början af 1300 talet), P. II. c. 7, och utförligare hos Erasm. Stella, Antiq. Boruss. L. II. — Ännu i senare tider fanns eljest vid Weichselstranden en ort Guthland eller Gootland. Hartknoch, Dissertationes de Reb. Prussicia, p. 30.
