Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
412
Finne och Jotun för det samma[1]; och vi befinna oss således härmed på Historiens grund. Folket är tydligen de Skrithfinni, hvilka Procopius redan i sjette århundradet hört omtalas ifrån Skandinavien, och hvilka Paullus Warnefridi i det åttonde beskrifver[2]: de samme som Adam från Bremen äfven kallar Skritefingi, och säger att de berättas i löpande[3] vara snabbare än vilddjuren. De bo, enligt hans berättelse, mot Norden emellan Svenskar och Norrmän, i synnerhet i Helsingland; men han nämner dem äfven bredvid Vermländningarna[4]. De drogo således i
- ↑ Heimskr. Harald Hårfagers Saga, c. 25, der Jotun Svase säger om sig sjelf, att han är Finne. Hans dotter, en af Harald Hårfagers gemåler, kallas c. 26 en Finska.
- ↑ Jfr. ofvanföre s. 89.
- ↑ Nemligen på skidor. Saxo kallar samma folk Skricfinni. Quæ gens inusitatis assueta vehiculis montium inaccessa venationis ardore sectatur. Præfat. — Finni, ultimi septentrionis populi — — venationibus callent. Incerta illis habitatio est vagaque domus — — Pandis trabibus vecti conferta nivibus juga percurrunt. L. V. p. 93.
- ↑ Hæc (Suedia vel Sueonia) ab occidente Gothos habet et civitatem Scaranen, a borea Wermilanos cum Scritefingis, quorum caput Helsingaland. Adam Brem. c. 90 ell. 232. Genom missförstånd gör författaren nyss förut Helsingland både till ett land och till en stad.
