Ännu i femtonde århundradet drogo Lappar omkring i Norra Tavastland, öfra Savolax och Österbotten. De ha blifvit småningom utträngda[1], och först i senare tider ha Lapparne för Finska Nybyggare äfven måst vika ur större delen af Kemi Lappmark[2]. — Tschude, ett gammalt Ryskt namn
- ↑ Porthan, ad Paul. Juusten. Chronicon. pp. 113, 519.
- ↑ Först i nästlidna århundrade ha de blifvit undanträngde ur Sodankylä i Kemi Lappmark. Wahlenberg,
„provincia extrema, versus Wironiam, quæ Lappegunda vocatur”. Gruber, Origg. Livoniæ p. 148. Lappegunda är ett Lappland; ty det Finska Gunda eller Cunda, det Estniska Kund eller Kond, betyder en trakt, ett samfund, svarande emot döme i svenska orden höfdingdöme o. s. v. Jfr. Porthan, Vitterh. Hist. och Ant. Acad. Handl. IV. 49. Förklaringen: „provincia extrema” i nyssanförda ställe ger Lehrberg anledning att härleda sjelfva ordet Lapp från det Finska Loppu eller Lappu — extremitas, finis, terminus; i följe hvaraf Lappar skulle betyda gränsfolk, det yttersta folket. Ihre, Glossar in v. Lapp, härleder namnet från det gamla Svenska Lop, Lap, Lof (hvaraf Löfjare), Trollkarl, hvilket Lappi i Finskan äfven betyder. Men att benämningen förekommer hos flera nationer, som med Lapparne haft en gammal gemenskap, (ty äfven Ryssarne kalla dem Lopari), röjer, att den ej blott kan vara ett Svenskt öknamn från 12:te århundradet, utan är troligen äldre, och af Finskt ursprung. Lapparnas fordna sydligare vistelse i Finland bevises af en mängd öfverallt i Finland förekommande namn, så i de Finska som Svenska trakterna, samt af Lappars och Finnars härutinnan enhälliga traditioner. Porthan, l. c. ss. 49, 50. Lindheim, de diversa Origine Finlandorum et Lapponum. Nov. Act. Soc. Scient. Ups. T. II. p. 22.
