icke voro kända under dessa, ehuru till en del under andra namn, och i de äldsta underrättelserna äro grannar, och äfven med hvarandra blandade. Men till Saxer och Franker låta äfven de nordiska berättelserna Oden och hans Asar från Svarta Hafvet genom Gardarike komma, innan de begåfvo sig till Skandinavien, och att bägge dessa folks fornsagor med de Skandinaviska stått i nära gemenskap, kan ännu genom ömsesidiga bevis styrkas. Frankernas konungaslägt ledde man i Norden ifrån Oden[1], och de af honom härstammande Volsungarnas Öden äro ett af den gamla Nordiska Hjeltesagans mest älskade och besungna ämnen.
Men konungarnas härkomst är nästan
- ↑ Enligt Företalet till Edda, het en af Odens söner Sigge, hvilkens ätt regerade i den trakt som nu kallas Franken (det gamla Francia, se föregående not). Derifrån är Volsungaslägten kommen; Jfr. Volsungasagan och Sinfjötla lok i den äldre Edda.
uppträda i Historien under detta namn först i det 4:de århundradet; ehuru både Angler och Friser — Saxiska stammar — redan af Tacitus omtalas, och Ptolemæus sätter Saxones norr om Elben. Franker och Saxer kallas grannar och härjade gemensamt Gallien. "Gallicanos vero tractus Franci, et Saxones iisdem confines, quo quisque erumpere potuit terra vel mari, prædis acerbis incendiisque et captivorum funeribus hominum violabant. Ammianus Marcellin. L. XXVII. c. 18.
