Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
463
blifvit författad i Isländska Litteraturens senare ålder. Lapparne, hvilka eljest hos Isländarna alltid heta Finnar, nämnas först så i 12:te århundradet. Att de sättas bakom eller nedanför Finnmarken visar, att denna ej mer togs i samma utsträckning, som ännu i 12:te seklet, då Finnmarken säges ha omfattat Sjöfinnar, Fjellfinnar, Lappar, Kareler och Gandfinnar[1]. Orsaken måste ha varit Helsingarnas[2] allt längre åt norden fortsatta nybyggen i det Svenska Norrland, då med den skatt de här troligen utkräfde af Lapparna[3], de Svenska Lappmarker begynte skiljas från
- ↑ Enligt en uppsats på Norriges landskaper af Are Einarsson, Norrska konungen Östens Hofman, citerad Hist. Norv. P. I. p. 33 af Torfæus, som likväl ej nämner om denne Are lefvat med K. Östen Magnusson eller med K. Östen, Harald Gylles son, eller med K. Östen Mejla. Men alla tillhöra 12:te årh. — Gandfinnar äro Trollfinnar.
- ↑ Hela det Svenska Norrland kallades under medeltiden Helsingeland, hvarom strax mera.
- ↑ Sannolikt har Lapparnes beskattning eller plundring lika väl skett af de gamla Norrländska Nybyggare i det inre, som af Norrmännen utefter Finnmarkens kuster. Det är samma förhållande som sedan i Svenska Lappmarkerna under medeltiden visade sig emellan Lapparna och deras förtryckare Birkarlarna, nybyggare och handelsmän, hvilka tillvällade sig ett välde öfver Lapparna, som först K. Gustaf I. afskaffade. Desse Birkarlar skola väl enligt Porthan (Dissertatio de Bircarlis P. I. II. Aboæ 1766, 89), från början varit Finnar från
