stammens afsvurnaste fiende — „omstörtare af de Fornjotiska Gudars altaren”, — „Finnarnas besegrare”, — såsom de gamle Skalder honom kalla? Thor var i sjelfva verket den i Norrige företrädesvis dyrkade guden, troligen der äldre än den Odinska invandringen. Denna gick, enligt Ynglingasagan, icke åt Norrige[1], och om Företalet till Edda låter den gå deråt[2], så härleder det likväl icke derifrån Norriges befolkning. Hvarifrån hade således detta land fått sina invånare, då desse likväl tydligen äro af samma ursprung med det öfriga Skandinaviens? En med Odens folk beslägtad stam måste således i Skandinavien äfven funnits tidigare än den historiska Oden; och vi ha redan utmärkt denna äldre stam. Men deraf följer icke, att den får förblandas med de ännu äldre Jotnarna. Ty om detta Nordens äldsta invånares namn poetiskt äfven brukas i bemärkelsen af fiender i allmänhet, så har likväl forntiden sjelf på detsamma äfven gifvit oss en historisk förklaring, som visar att en verkelig stamskiljnad ingick i det fiendtliga
