och om detta namn utmärker en presterlig magt, emedan det först tillägges Offrens föreståndare, så skulle i detta titel-ombyte kunna ligga en häntydning derpå, att ej den andeliga utan den verldsliga värdigheten hos de styrande blef den öfvervägande, eller att Krigaren hos dem begynte uttränga Presten.
Berättelsen om Dyggves son, Konung dag den visa[1] och hans sparf, är tydeligen en fabel, i hvilken spådomskonstens höga värde hos våra förfäder, och deras bruk att äfven spå af foglars läten, är det enda anmärkningsvärda. Denne konung måste likväl ha haft ett hos Skalderna berömdt namn, ty Thiodolf utmärker efterföljande konungar med benämningen af Dags fränder[2].
Hans son var agne, en stor krigsman, rik, berömlig, förträfflig i allt. Han härjade på Finland, och säges ha underlagt sig det. Finnarnas höfding föll i striden; hans dotter och son hemfördes såsom fångar af Agne, som väljer dottern till brud. Denna ber honom fira hennes faders graföl: en högtidlighet, som tillika var ett tecken att de
