Hoppa till innehållet

Sida:Svea rikes häfder.djvu/578

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
550

hon, att den son, med hvilken hon nu går hafvande, skulle födas med märket af en orm kring ögat. Det skedde så[1], Ragnar trodde, och det Svenska giftermålet blef ej af, utan i stället krig med K. Östen i Sverige. Det utföres af Ragnars söner[2] med Thora, Erik och Agnar, af hvilka den senare faller i kriget, den andre, fången, tar ej emot den honom erbudna friden, utan blir efter sin egen begäran kastad på spjutsuddar, på hvilka han quäder sin dödssång. Deras död hämnas af Ragnars söner med Aslaug, som sjelf deltager i detta nya krig, hvilket slutas med Konung Östens fall[3]. Ragnars söner härja derpå i Söderländerna, bli namnkunniga öfver hela verlden och ämna sig ända till Rom; men efter intagandet af staden Luna, låta de afskräcka sig genom en orimlig berättelse om Roms ofantliga aflägsenhet[4], och vända

  1. Denne son Sigurd har derföre tillnamnet Ormr i auga.
  2. Fragment. Isl. ap. Langebek l. c. berättar anledningen till detta krig olika.
  3. Saxo l. c. p. 117, säger att Agnar, för att hämnas sin broder Erik, som genom en en viss Östens ondska i Sverige blifvit dödad, (Ericum apud Suetiam Ostani cujusdam malignitate sublatum ulcisci cupiens) anföll denna; men förlorade sjelf lifvet.
  4. Jfr. Ragnars S. c. 14.