Hoppa till innehållet

Sida:Svensk Zoologi.djvu/103

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
9
RUDA.

Köttet anses vara välsmakligt och ej ohelsosamt; det skall också blifva läckrare, om Rudorna gödas med hvetebröd blött i mjölk. De tillagas olika, men merendels med citron i såsen. Skulle någon osmak upptäckas, som vanligen härleder sig från bristande föda, för mycken gyttja och för litet utrymme i dammen mot fiskens mängd, kan den mycket förbättras, om icke alldeles borttagas, om fisken efter dess upptagande lägges i flera gånger ombytt friskt vatten. På mycket gyttjefulla ställen plär han också besväras af en egen mask (Lernæa cyprinacea).

Rudan fångas vanligen med not och ryssjor, och kan äfven på krok metas med mask eller i dess ställe med kokade ärter.

Som Rudor och Karp lefva af samma födämnen, böra ej för många af de förra bibehållas i en för Karpar egentligen inrättad dam, så framt man önskar att dessas storlek och fetma måtte befordras.

Tab. 10. en Ruda i naturlig och medelmåttig storlek. — a. fiskens genomskärning framom rygg- och bukfenorna,