Sida:Svensk Zoologi.djvu/115

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

N:O 11.

TYSK BLATTA.

BLATTA germanica.

Är gulaktig, äfven på kroppen; 2 paralela svarta linier på ryggdskölden. Täckvingarne ljust hornfärgade, utan punkter.

Linn. Syst. Nat. 2. p. 2044. 9. Fabric. Sp. Ins. 1. 344. Mant. 1. 226. Herbst Archiv. T. 29. f. 10. Pontoppid. Atlas Dan. 1. p. 679. T. 29. Labillardière Voyage à la recherche de la Pérouse. Illiger Magaz. 4. p. 254.




Liknar vid hastigt påseende den föregående, men är något större, ryggskölden gulare, ehuru vid sidorna vattenklar, och ofvanpå utmärkt af 2 svarta linier som löpa från dess bakre kant till hufvudet, hvarå spröten lysa mörkbruna och ögonen glänsande svarta, hvilket afbryter mot det blekgula bröstet och bälgen. Äfven fötterna hafva samma färg. Täckvingarne äro klarare än på den Lappska, blekt gulbruna eller hornlika utan punkter eller fläckar, men med sina ådror, som vanligt hos slägtet försedde.

Framför många andra Insekter synas Blattorna särdeles danade att kunna spridas kring de från hvarandra aflägsnaste trakter af jordrymden och der finna liksom sitt naturliga fädernesland. Detta gäller äfven om denna, hvilken, utan tvifvel bördig från varmare himmels-strek, såsom Kina och Brasilien, först i sednare tider intagit ett rum i den Europeiska Fauna, och äfven i vår vid sidan af sina för illbragder bekantare slägtingar, sedan man funnit den omkring Stockholm och på andra ställen. Ehuru hos oss föga mera märkvärdig än till namnet, som med mindre skäl inskränker denna art inom Tyskland, torde dess menlöshet vara litet att påräkna, då Pontoppidan berättar att den blifvit ganska allmän och besvärlig i Danmark, dit den inkommit med Ostindiska fartyg bland varor och kläder; samt att den infunnit sig till en sådan mängd i ett Bränneri, att den på 2 år icke kunnat utrotas. Landsfolket, säger han, har fått så mycket större sorg, som den ödelägger Syrsorna i husen, hvilka der hyllas, utom när de först visa sig, hvilket Bönderne då anse som ett dödens förebud. Labillardière ger icke mindre öfvertygande intyg om dessa Blattors frätgirighet. Under resan i stilla Oceanen inritade de sig till ofantlig mängd om-