Sida:Svensk Zoologi.djvu/125

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
13
SPRING-MASK.

små sugvårtor och en aflång blåsa på hvar sida om hufvudet. Vid vårtorna börjar mynningen för sugröret, som snart utvidgas till mage, hvarifrån en enkel kanal löper ända till stjerten, på lika sätt afsmalnande som denna. Könen äro bestämdt åtskilda. Hos honan upptäckes derjemte ett mycket större rör, hvilket än hopsnörpes och än utvidgas, samt slingrar sig omkring ⅔ af den smalare delen af näringskanalen. Det är troligt att detta är fortplantningsorganet. Göze har sett deri en mängd små dunkla långrunda kroppar, som inklämmas genom en liten öppning på buken och äro väl ej annat än egg, ehuru han anser dem för embryoner. Samma organ synes enklare hos hanen, och icke så slingrande eller knotigt, utan någon liknelse till egg. Inemot stjertens ända kan också en punkt eller öppning upptäckas.

Dessa maskar träffas sällan högre upp än i ändtarmen, och som de der valt deras näste, så är ej svårt att förklara huru de äfven kunna inkomma i lifmodern, en händelse som ända från Hippocratis tid blifvit af många besannad, äfen som vår Acrel sett dem innästlade i sjelfva urinblåsan. Barn äro framför andra af dem besvärade, emedan maskarne hos dem åstadkomma en odräglig klåda, behof af en ofta förnyad stolgång och retelse på uringångarne, utom flera olägenheter. De bortgå i mängd med det som afföres, i hvilket de hvimla; äfven kunna de utkomma ensama, som man anmärkt hos en person, från hvilken hvar natt i 10 år efter hvarann sådane bortgingo. Vanligast pläga de vara orolige om aftnarne och nattetiden. Botemedlen mot dessa kräk vinnas genom lättare maskdrifvande saker, mjölk-klistirer försatta med hvitlök, äfvensom beska afkok, såsom på koloqvint, på lika sätt använda, stolpiller af fläsk, o. s. v.

Tab. 12. fig. 8. Masken i naturlig storlek. — 9. en hona, på längden öppnad. — a. munnen med dess 3 vårtor. — b. blåsorna på sidorna af hufvudet. — e. stjertändan. — d. e. strupens och magens delar. — f. öppningen för honans slägtorgan: — gg. de inre födelse-organerne. — h. den ut till stjertspetsen forsatte näringskanalen. (efter Jördens).