Sida:Svensk Zoologi.djvu/147

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

N:O 15.

ÄTLIG GRODA.

RANA Esculenta. Källfrö. På F. Konna. På Fr. La Grenouille mangeable. På Eng. Edible frog. På T. Gemeine-Grüne. Wasser-frosch.

Kroppen kantig, slät, grön med svarta fläckar, och en gul rand löpande från nosen ända till bakdelen längs efter den på tveren puckliga ryggen, samt tvenne andra upphöjda, blekare på sidorna.

Linn. Syst. Nat. Ed. Gmel. 1. 3. p. 1053. Cl. 3. Amphibia. Ord. 3. Reptilia. Faun. Svec. n. 279. — Retz. Faun. Sv. p. 286. — d'Aubenton Encycl. Méth. — La Cépéde Nat. Gesch. d. Amphib. von Bechstein. 2. p 534. T. 27. f. 1. — Rözel Hist. Ran. p. 51. t. 13—16.




Grodorna utgöra ett fyrbent djurslägte bland Amfibier af samma naturliga ordning som Ödlorna, från hvilka de väsendtligen skiljas genom deras stjertlösa kropp med bar och slipprig yta, samt långa och till hoppande danade bakben. Närmare betraktade kunde väl arterne, efter den anledning visse Zoologer gifvit, familjevis fördelas i egentliga Grodor, Trädgrodor och Paddor, men detta synes öfverflödigt, då alla i anförda hufvudkännemärken öfverensstämma. Det må endast anmärkas, att af hvart af dessa slag en eller flera vunnit burskap i Norden, och att Svenska Fauna är rikare på arter af detta slägte, än af något annat bland de få som till inhemska Amfibier räknas.

Den ätliga Grodan hör till de förstnämda, hvilka utmärka sig från Paddorna genom sin slätare hud och längre bakben, lifligare rörelser och mindre obehagliga utseende, fastän ofta den lättrörde inbillningsfullt ryser vid anblicken af detta menlösa djur, visst icke med mera skäl än vid åsynen af Masken, Skalbaggen eller Spinneln. Den är mindre allmän hos oss än vanliga Grodor (Rana temporaria). Förmodligen fordrar den en längre och jemnare värme än norden äger, för att trifvas. Emedlertid träffas Källfrön i diken och kärr, helst der källdrag finnas.

Kroppen har, liksom hos flera denna Grodas slägtingar, en aflång och bakåt något afsmalnande form; men hufvudet är, ehuru bredt och stort, nästan koniskt och spetsigare. Näsborrarne utmärkas med tvenne runda öpp-