Hoppa till innehållet

Sida:Svensk Zoologi.djvu/189

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
31
ALLMÄN EKORRE.

längd och ½ aln i bredden. I ett stort träd slås 2 viggar något ifrån marken, på hvilka det ena brädet lägges på det andra, och ena ändan uppsattes med 2 hopfällda pinnar, och emot dessa en sticka med betet, hvartill tages små svampar, som merendels vexa på Björkstubbar. Svampen torkas först och lägges sedan i vört och åter torkas; eller i brist deraf kunna skifvor af rågbröd bakadt med vört, begagnas. Äfven Lapparne betjena sig af en Svampart (Agaricus integer) vid samma slags djurfänge.

Liksom hos många andra djur, trodde man i äldre tider också finna ämnen till läkmedel hos Ekorren. Sjelfva Galenus berömde istret af honom såsom värkstillande och lenande i örvärk; och i Fr. Hoffmans tid gafs ett så kalladt arcanum, som brukades af Lindansare mot svindel, och bestod af pulveriseradt Ekorrkött, eller tillredt af djurets hjerna.

Tab. föreställer en Ekorre tecknad efter naturen.