dade. Th. Bartholins vitsord synes vara en borgen derföre[1]. En så nyttig fågel som denna, tyckes också vara berättigad till den fred som Danska förordningar förunna honom. I Norrige är han hela året fridlyst för snaran och lodet, och icke en gång eggen få vetterligen borttagas vid 10 R:drs böter. Kanske vore han äfven värd samma grannlaga medfart i våra Skärgårdar, der likväl, enligt Kongl. Påbudet af 22 Mars 1647, »The som i skärgårdarne boo icke förtagas med nät fånga Sjöfågel (Eidern förmodligen icke undantagen) som kommer om then tiden (Leketiden) i stor myckenhet uthan effter, och mången ther eljest hafver sin näring uthaff, hvilken så härefter som härtill sin rätt blifvit förbehållen.»
Tab. — föreställer et par Eiderfåglar, Hane och Hona, efter inunder bifogad skala.
- ↑ Neque vanus nonnullrum rumor nos terrere debet, epilepticos insultus ex usu harum plumarum timentium, quod periculum nec dunullus, quod sciam, incurrit. Medicin. Danor. domest. p. 65.
