Sida:Svensk Zoologi.djvu/213

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


N:O 22.

VANLIG SILL.

CLUPEA Harengus. På F. Silli. På Fr. Hareng. På Eng. Herring. På T. Heering. På H. Haring. På D. Sild. På Grönl. Kapiselik.

Hufvudet är litet med en framstående undre käk. Kroppen silfverfärgad utan fläckar. Fenorna äro grå, och den vid gumpen har 17 strålar.

Linn. Syst. nat. ed. Gmel. 1. 3. p. 1400. Cl. 4 Pisces. Ord. 4. Abdominales. — Faun. Suec. p. 557. — Retz. Faun. p. 552. — Pennant Br. Zool. 3. 294. t. 68. f. 161 — Bloch. Fisch. Deutschl. 1. s. 186. t. 29. f. 1. — Pontoppid. Naturh. v. Norw. 2. s. 270. — Anderson Nachr. von Island. — Horrebow von Island. — Fabric. Reise nach Norweg. — Trangrums-Acten. Stockh. 1784.

Afart: Clupea Harengus Membras. Ströming.




Så länge menniskan ägde full tillgång på sådana frukter som naturen af sig sjelf alstrade under de blida luftstreken, hade hon icke af nöden att dela mjölken med de späda djuren eller röfva eggen från fåglarna, ännu mindre mörda dem. Men utan tvifvel har folkhopens ökade antal inom trängre gränsor föranledt den sedermera glupskaste af alla rofdjur, att till sitt eget lifs underhåll våldföra de oskyldigaste djurens. Man böd väl till att öka förrådet genom jordens odling och boskapsskötsel, men äfven det blef omsider otillräckligt; man uppsökte fiskarna i hafvets afgrund för att också begagna dem, och här träffades ett visthus som aldrig tömmes, som närer menniskan ända i de klimaten der ingen säd eller knappt brukbara vexter trifvas, och många tusende ha nu gjort det till sitt yrke att plundra det våta elementet på millioner af dess invånare allt ifrån Räkan och Hvassbuken, intill jätten bland hafsdjuren, Hvalarne. Af alla har dock ingen fisk blifvit ett vigtigare föremål än Sillen, ett alster af naturen, hvars användande bestämt länders öden. Kaffe bönan, teet, specerierne, den masken som spinner silket, ha haft mindre inflytande på nationers rikedom än Sillen i Atlantiska Oceanen. Öfverflödet och nycken begära de förra, behofvet den sednare.

Sillen hör till de så kallade Bukfiskarne (Abdominales) hvilkas bukfenor sitta bakom bröstfenorna eller emellan dem och gumpfenan), och tillegnas såsom slägtmärke; ett