Sida:Svensk Zoologi.djvu/236

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
44
STYNGSLÄGTET.

benen. I England smörjas fåren med en blanning af tjära smör och salt, längs åt ryggen och öfver bogarne, som man tror afhålla flugorna under eggläggningstiden.

Naturen har emedlertid i sin Polis-stadga förordnat vissa fåglar att göra utmätning bland dessa små odjur. Stynghackan (Buphaga) följer fänaden i Indierne, och med sin kantiga näbb utplockar Stynglarverna på deras ryggar. Kråkor förrätta dennas embete i Norden. I Lappmarken infinna de sig ibland Renhjordarne, och måste truga sig till en så välgörande beskattning, ty Renen känner smärta under fågelns näbb. Ofta ser man samma fåglar spridda på betesmarkerna, der flera villsefarande larver (fordom inhysesdjur) blifva deras byte. Slägtet kan dock aldrig utrotas, utan hålles inom tillbörliga gränsor. Lika så i hela Naturen!