Sida:Svensk Zoologi.djvu/254

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
38
EUROPEISK IGELKOTT.

Fordom, i Läkarekonstens mörkare tidehvarf brukades att bränna Igelkottar till aska eller koka dem, och att likaså till läkmedel begagna lefvern, gallan, mjelten, bloden, istret, den inre maghinnan, och sjelfva orenligheten; och än i dag är ett husmedel öfrigt, nemligen soppan på en lefvande Igelkott, till badning af hopdragna lemmar efter gikt och reumatiska plågor.

Längre tid tillbaka användes i Frankrike den aftagna huden till ett slags borste eller häckla vid hampspånad.

Tab. Djuret i förminskad storlek efter skala. — a. nosen efter naturen, visar den högra krusiga näsborren. — b. en af piggarna i nat. storlek.