Sida:Svensk Zoologi.djvu/272

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


3o HVASSBUKEN.

fisket aftagit eller upphört, och fångas hår äfven, men icke till den mängd som utrikes. I England rökes han och i tunnor packad försändes under namn af Spröt. Vid våra fiskerier blir han stundom blandad med Strömmingen vid insaltningen, men undergår vanligast en egen tillredning såsom i Livländska och Estländska Hamnstäderna, äfvensom i vissa af de Finska , der han i kaggar med kryddsnit inlägges och sedan föryttras. Han får då mycken likhet med Sardeflen eller så kallad Anjovis, en annan art af Clupeaslägtet (C. encrasicolus L.), men hvilken är sällsynt i Östersjön och deremot så mycket allmännare i Atlantiska och Medelhafvet, omkring hvars kuster den fiskas i stor mängd, och på ett eget sätt beredes.

För att lika så väl af Hvassbuk som af den förutnämda Notströmmingen erhålla en smaklig rätt till befordrande af matlusten och digestion och till sallat m. m. hvartill Anjovis användes, torde följande uppgift få sluta denna beskrifning. Man väljer i synnerhet den minsta, som hvarken galas eller sköljes, utan blott hufvudet afskäres till förekommande af härsknad, den lägges så hvarftals med ryggarne uppåt i *?n rk-kftgge. En blandning af fint raffineradt salt, något stött ingefära eller neglikor och spansk humla, strös jemte ostött kryddpeppar och lagerbärsblad samt röd vinsten eller rödt s«nrlelträds-pulver einell&n hvart hvarf, hvarpå slankes litet vinättika. Till slut pålägges en träbotten med tyngd att laken uppstiger. Efter 14 dagar bör denna lake uppkokas, skummas, silas och sedan den klarnat kall påslås, samt kärlet tilltäppas och förvaras några månader, under hvilken tid en lindrig jäsning föregår, och man får en god inländsk anjovis, tjenlig till lika ändamål som den utländska.

Fiskerierna äro en skatt, som den frikostiga naturen genom en årligen förunnad tillgång skänkt ett högt värde. ciDe äro, att tala med Norde.ncrantz, större, ädlare, ständigare , säkrare och dyrbarare skatter, när de blifva rätt skötte och brukade, än verldens förnämsta grufvor, det vare sig guld, silfver eller diamanter.»

Tab. — Fisken i nat. storlek, likväl något större än ban vanligen förekommer. — a. Dess genomskärning.