Sida:Svensk Zoologi.djvu/295

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

N:O 30.

TAGELMASKEN.

GORDIUS Aqvaticus. Onda bettet. På F. Jouhimato. På Fr. Dragonneau des ruisseaux, Chanterelle. På E. Hairworm. På T. Fadenwurm, Zirnwurm, Nervenwurm, Wasserkalb. På D. Vandtarmen, bruun Traadorm. På R. Wodenik.

Kroppen är tjock som ett tagel eller grof tråd, till färgen blek, brun eller svartaktig, och klufven i bakre ändan.

Linn Syst. Nat. ed. Gmel. I. 6. p. 3092. n. I. Cl. 6 Vermes. Ord. I. Intestina. — Faun. Svec. n. 2068. — Syst. nat. ed. 6. p. 71. — Gottl. res. s. 282. — Cuvier Tabl. élém. p. 638. — Ott. fr. Müller Verm. Hist. I. 2. Helminth. p. 30. (Gordius Seta). — Göze Naturgeschcht. der Eingew. wurm. s. 124. — DeGeer Mém. des Ins. 2. p. 554-557. t. 14. f. 12. 13. 14. — Roesel Belust. I. 2. VIII. p. 63. — Pallas Russ. Reise. I. 5. 9. — ejusd. N. Nordisch. Beytr. I. s. 160. — Lepechins Reis. I. 42. — Spielman diss. de Anim. nociv. Alsat. p. 55.




När den forskandes blickar genomlöpa den skapade naturen, hvilken beundransvärd åtskillnad möter dem icke öfverallt i formerne af de lifvade föremålen från Jätten till de för blotta ögat osynliga; hvilken olikhet i deras sammansättning från den konstigaste till det enklaste i organisationen och det liksom nödvändigaste för varelsens bestånd! Detta sednare bevittna maskkräken och ibland dem Tagelmasken, hvilken, äfven hörande till de inhemska alstren, förtjenar att till sitt slägtes märkvärdigheter, redigare än man kanske hittills gjort, kännas och förklaras.

Det hufvudmärke, som v. Linné tillegnade detsamma, en trådlik, enkel, jemtjock och slät kropp, hämtades från. den allmänna arten, hvilken, ehuru litet sällsynt och redan under loppet af flera århundraden anmärkt af Naturforskare, ännu synes af de sednaste ofullkomligt bestämd och beskrifven.

Sextio år tillbaka, då sjette upplagan af Systema naturæ framträdde, finna vi, att dess odödlige författare jemte berörde karakter bifogat den af «en tvåklufven mun och horisontela trubbiga käftar».

Orsaken till uteslutande af detta sednare kännemärke