Sida:Svensk Zoologi.djvu/53

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


N:O 5.

A) HJORTHORNIG LUKAN.

LUCANUS Cervus. Ekoxe. Hornko. På f. Tammi-Härkä. På fr. Cerf volante. På t. Hirsch-Käfer. Horn-Schröter. På eng. Stag-beetle

Är kastanjebrun eller svart. Hanens käftar (mandibulæ) äro längre än hufvud och hals, böjda, på inre sidan taggiga och i ändan 2-uddiga; Honans äro kortare än hufvudet.




Linn. Syst. Nat. Ed. Gmel. T. 1. P. 4. p. 1588. Cl. 5. Insecta. Ordo 1. Coleoptera. — K. Vett. Ak. Handl. 1785. p. 221. — Payk. Fn. Sv. T. 3. p. 45. Fabr. Syst. El. T. 2. p. 248. — v. Moll Nat. hist. Briefe T. 1. p. 149. 8:o 1785. Posselt Beytr. z. Anat. d. Ins. 4:o 1804. 1. H. p. 15. tab. 2. fig. 1—15.

9:de Klass. INSEKTER. 1:a Flock, MED VINGSKAL.

(Se Utk. till Organ. Kropparnas allm. kännedom § 53. &c.)

Lukanslägtet innefattar merendels arter som äro stora, mörkt färgade med aflång, platt och slät kropp samt hårda vingskal. Hufvudet är stort och framåtsträckt. Käftarne, fästade i yttre kanten af hufvudet, äro utstående med en eller flera taggar och stundom långa som vingskalen. Vid 2 pensellika organer under läppen fästas muntrådarne (palpi), som äro olika långa. Antennerne af 11 leder, fästade vid undra och yttra sidan af käftarnas baser, ha en led af halfva antennens längd, och de 4-5 yttersta bilda en kam. Fotlederna (tarsi) äro 5, utom gaffellika klorna. Benpiporna äro på yttra sidan landade.




Långsamt närmade sig i början våra kunskaper till sitt stora ändamål: Menniskornas lycksalighet. Behofvet och uppmärksamheten, mödan och tiden alstrade likväl småningom deraf ett förråd, och hvart tidehvarf öfverlemnade åt det kommande en gärd, som i dess egen vård ofta liknat skatten i den Giriges hand. Det kunskapsförråd som på detta sätt tid efter annan samlades, innehöll jemte många genast användbara upptäckter, äfven andra, hvilka endast blefvo det i förening med nyare och senare till-