Sida:Svensk Zoologi.djvu/67

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

N:O 6.

RÖDAKTIG SJÖSTJERNA.

ASTERIAS rubens. Kors-krabba. Kors-fisk. Kors-troll. På f. Meritähti. På fr. Etoile de mer. På t. Seestern. På eng. Seastar.

De 5 Strålarmarne äro på öfra sidan konvexa och mjuka, mer eller mindre taggiga; inunder med en fåra midti och längs efter, från hvilken Tentaklerne utskjuta mellan hårda rörliga taggar, som sitta i rader inunder och på armarnas sidor.




Linn. Syst. Nat. Ed. Gmel. T. 1. P. 6. p. 3161. Cl. 6. Vermes. Ordo 2. Mollusca. Cuvier Tabl. Elem. de l'Hist. N. des Anim. 8:o An 6. p. 646. G. Torraca dans les Mem. de l'Ac. des Sciences de Turin T. 6.

11:te Klass, STRÅL-ARTADE DJUR. 1:a Fl. MED HÅRD BETÄCKNING.

(Se Utk. till Organ. Kropparnas allm. kännedom. — outg.)

Sjöstjernorna ha en plattad kropp, läderaktig eller chagrinlik hud, och äro oftast delade i 5 strålarmar, hvilka äro än åtskilda, än sammanbundna, än månggreniga. Munnen, som tillika är utgång för exkrementerna, finnes i medelpunkten på undra sidan och bildas af en kalkaktig 5-kant med tänder, omgifne af en tunn hud eller hinna. Invertes har hvar strålarm sin mage, dubbla äggstockar och andra organer, som troligen tjena att leda det insupna vattnet och födämnen, samt äfven en kalkaktig ledfull benrad, som ger stöd åt det öfriga. Tentaklerne sitta på undra sidan, och kunna efter djurets behag utskjutas och indragas. En förlorad strålarm återväxer lätt hos arterna i detta slägte.




Lifskraftens fenomener och orsakerne till dem äro stötestenar för det forskande snillet. Förgäfves, efter de djupaste undersökningar, frågar det sig sjelf: hvari består denna kraft, som ur en liten obetydlig knopp, utvecklar den konstiga blomman, hvilken frambringar ett frö, tjenligt