Sida:Svensk Zoologi.djvu/83

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

N:O 8.

HAFS-ÖRN.

FALCO Albicilla. Linn. Fisk-Örn, Hvitstjertad Falk. på F. Merikotka; på Fr. Aigle, Grand Pygargue; på Eng. Cinereous or White-tailed Eagle; på T. Fisch-Adler.

Kroppen är mörkbrun; Näbben gulaktig äfvensom den vaxlika huden kring dess bas, samt de halffjädrade fötterne. Stjerten nästan hvit.




Linn. Syst. Nat. Ed. Gmel. I. p. 253-255, (Falco leucocephalus.)-258 (F. albicandus). Faun. Sv. 55. (Vultur albicilla.) Retz. Faun. Sv. p. 61. Cl. 2. Aves. Ord. 1. Accipitres. Lath. syn. I. 1. p. 33. n. 8. Buffon pl. enlum. n. 411. Pennant Britt. Zool. I. p. 149. Ejusd. Arctic Zool. suppl. p.56. Bechstein Naturgesch. Deutschl. 8:o 1791. T. 2. s. 222. K. Vett. Akad. Handl. 1801. s. 175. (Gr. Wachtmeister). v. Carlsons Tal om Sv. Falk-arterna.




Örnar, Falkar och Hökar utgöra tillsammans ett slägte af Roffåglar, som söka sin föda om dagen, och hvilka hafva ett ofvantill platt hufvud, med stora insänkta ögon och utstående ögonbryn. Öfra käkens spets är nedåt böjd, samt vid basen med en vaxlik hud öfverdragen, i hvilken näsborrarne öppna sig. Tårna, försedda med starka, krökta klor, sitta tre framåt och en bakåt. De äro inunder vårtiga, för öfrigt nakna, och de två yttersta merendels genom en hud vid basen förenade. Benen (eller rättare hälbenet, talus) äro dels med fjädrar betäckta , dels bara; i sednare fallet mest af lika färg som vaxhuden på näbben. Vanligen är honan större och vackrare än hanen. De lefva i engifte, samt parvis under fortplantningstiden; men för öfrigt ensamma och spridda liksom rofdjuren i allmänhet. De jaga i en viss trakt, och nära sig af lefvande rof, af däggande djur, fåglar eller fiskar, efter deras olika plundringsförmåga och natur men i fall af hunger försmå de icke heller as, ehuru de kunna eljest länge svälta. Utmärkt skarp är deras syn, och ögat så danadt att de kunna se på längre eller kortare afstånd, allt som föremålen äro aflägsnade och deras flygt hastig och hög. De bo i höga träd eller berg, och många flytta med årstiderna. Deras fjädrar äro olika tecknade efter åldern, och det är först vid 3:dje eller 4:de året som färgorna blifva beständiga, då äfven deras första parningstid infaller. Man har nekat falkarterna örmage

2