N:O 9.
VATTEN-ÖDLA.
LACERTO Palustris. Linn. Skrotaborre, Skrattaborre, Grufgrabbe. på F. Wesikko; på Fr. Salamandre à queue plate; på T. Plattschwänziger Salamander; på Eng. Warty Lizard; på Skottl. Ask; på Ital. Marasandola.
Kroppen utan fjäll, men betäckt med små vårtor. Stjerten lång, på sidorna sammantryckt, lansett-formig, tvåäggad. Underlifvet starkt gult med mörka fläckar, samt på sidorna hvitprickiga. Hanens rygg försedd (vårtiden) med en hinnaktig, hvasst sågtandad Kam, som slutar vid stjertens början.
Linn. Syst. Nat. p. 1065. (L. aquatica, honan till denna). Ejusd.
Faun. Svec. 281. 282. Retz. Faun. Sv. p. 287-288. (L. Triton) 259. (L.
aquatica). Cl. 3. Amphibia. Ord. 1. Reptilia'. La Cépéde Hist. Nat. des
Amphib. Bechsteins Überstez. 2. s. 228. Tab. 19. f. 1-4. Blumenbach. Handb.
der Vergl. Anst. Cuvier. Tabl. Elém. p. 292. Spalanzani Abhandl. üb. die
Erzeug. der Thiere. Sturm Deutschl. Fauna. 3. 3.
De krälande Amfibierne eller Fyrfotorna, eller, som de
äfven benämnas, Eggläggande fyrfotade djur, äro,
ehuru talrika, väl mindre utmärkta än de Däggande och
fåglarne, dock närmast dem i rang, i byggnad och sinnenas
antal, samt i anseende till värmen som lifvar dem, och
till lefnadssättet. Egenskapen att genom egg fortplanta sig,
utgör deras väsendtliga skiljemärke från de däggande,
hvilkas spenar de äfven sakna, och i stället för hår äga
de antingen fjäll eller en hornaktig beklädning; eller
också äro de nakna och deras hud med slem öfverdragen.
Benen föras merendels böjda ut ifrån kroppen, som
således är föga lyftad öfver marken, på hvilken de snarare
krypa än gå. Ödlornas slägte är ibland dessa det största
skildt från Sköldpaddornas derigenom, att de icke äga
dessas benaktiga skal, utan en fjällig eller bar yta; och
från Grodornas medelst stjerten, hvarmed de sistnämda
icke äro försedda. Men storlek, yttre bildning och sjelfva
lefnadssättet hafva föranlåtit djurkännare att ställa dem i
särskilta afdelningar, af hvilka den sista innefattar de
arter deribland Vattenödlan räknas. De hafva 3-4 tår på
