Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/104

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


48.

ÄTLIG SJÖBORRE.

ECHINUS Escdlbntdj. Barre. På F. Meriomena. På Fr. Oursin de mer. På Höll. Zee-egel.

Kroppen nästan klotlik, betiickt utom medelpunkten med syllika piggar. Skorpan, är halfklotformig, delad i 10 renar (ambulacra) och lika många tegar (arese), besatta med mindre upphöjda vårtor.

Linn. Syst. Nat. Ed. Gmel. t. 6. p. 3i6g. CL 6. Vermet. Ord a. Mollusca. — Faun.. Sir. n. au6. — Aldrovand, Exsang, p. 4o£-4gg. — Klein Ecliinoderm. — Phehum Br. över de Zeeegeln. — Pennant Zool, Brirr. 4, p. 507. — Cuvier Tabl. Elém. p. 647.

Oå betydande antal af STter som Maneter och Sjöstjernor än kunna uppnå, öfverträffas de likväl mer än dubbelt af det slägtets , som i allmänhet tillegnas namnet Sjöborre, hvars plats bland Zoofyterne den systematiske djurkannaren, ledd af tillförene (N:o 4*0 förklarade grundsatser, finner bestämd bredvid de sistnämde eller sjösijernernas.

Stort, vidsträckt och hundradetaligt till arter som det är, utgöres allas gemensamma slägtmärke af en rundad kropp, täckt med en stenskorpa, merendels besatt ("under lef» vande tillstånd) med kalkartade rörliga piggar, fästade medelst egna ledgångar på skorpans vänfulla yta, Mun* nen sitter inunder och tillskapas af 5 förenade tänder eller skal. Den oandeliga föränderligheten i former af den bara jkorpan, Sn mer eller mindre klotrund, än oval ända till platt, jemte öfriga delars förhållande, erbjuda för öfrigt de undransvärdt mångfaldiga specifika åiskillnader, hvilka föranledt en Klein, Phelsurn, Leske och Muller till en familjsvis författad uppställning af Sjöborrarne, men hvilken vidlyftigheten förbjuder oss att nu enskilt omorda.

Det är emedlertid den Allmänna- Ätliga Sjöborren, som egentligen fäster vår uppmärksamhet såsom vår Faunas tillhörighet. — Allmän bland arterne i Vesterhafvet, upptäckes den icke sällan kring Norriges stränder, äfvensom vid dem af våra vestra kuster, — Kroppen är klotlik nästan som en röfva , fastän' rundare eller mer globformig på öfra sidan än på den'undra, hvilken deremut synes liksom plattare. Från öfre medelpunkten eller polen utgå 10 ränder, utgörande 5 par, hvilka vid centrum