Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/125

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


58

GÖKTTfTA.

ryggen, och ögonen under allt detta till hälften slutna. Rörelsen , må hända konvulsivisk , sker långsamt och väglikt, som de krälande djurens. Skrämsel, förundran vid. åsynen af ett nytt föremål, orsaka den, icke mindre äa bemödandet af låg.In att befiia sig ur den h«nden, som tillfälligtvis fångat honom *). S^km beror delta af en egen daning och må kallas naturligt, ty ungarne, ännu i boet, visa samma rörelser. — Kanske tjenar också denna förmåga att vrida hufvudet åt sidorna, till uppfyllande af ett välgörande ändamål för Ty tans varelse, au vjirna sinåfåglarne för deras fiender Hökarne, hvilkas närvaro hoa med förnyade ljud genast ger tillkänna.

Men hon äger ännu en märkvärdig vana, den nemligen att, fängslad i bur, vända sig midternot åskådaren, höja sig, och gå sakta framåt under det hon uppreser fjädrarne på hufvudet och utbreder stjerten; hon drar sig likväl hastigt tillbaka, nedfäller tofsen, och med häftighet hackar bottnen af buren med näbben. Hon upphör icke heller att många gånger förnya dessa löjliga åtbörder, så länge man ser på hanne.

Mycket troligt gåfvo dessa sällsamheter hos Tytan ett slags anledning i de vidskepligare tidebvarfven, att anse henne som något underbart, och i synnerhet såsom verksamt kärleksmedel. Poeterne utmärkte äfven med namnet af henne skönhetens ljusningskraft, och sjelfva den passion som deraf uppväckes. Jynx var i Mytologiens häfder en Nymf, Echos dotter, genom hvars tjusning Jupiter brann för Aurora, Men Junos svartsjuka förvandlade henne ock för besväret i Tyta **). "Venus sjelf förde Jynx som fågel från Olympen till Jason, för att lära honom dess egenskap, och derigenom beveka den hårda Medea *). Stjertpennorna och bröstbenet tillegnades i synnerhet des

") Aliqraailo mimi!iu5 tenul, .qvi collum clreuntagebat in aTersunt, pror.5:1'.11, retrorsoru;mox ocaios cl-udebat, (jvasi obdormisceret. Sciwenkfetd. Av. Sites. p. 357'

Apparemmetic, säger Buffon, ön \a\ t. aussi treuve de 1'anaTcigie »vec ce tour de tite que se doniiffnC crrrainn perjonnes ponr affecier no tnaiiuien plus recnelli, & <jui de-Iå 00 iii vulgwement appelés tarcols

  • ') Ed poeiiskt inftiHe att d'kta oriakea till bruket alfågeln »Jsom

tioligt i blanniiig af kärleksdrycker,

\) Pindar. Pyth. OJ. 4.