Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/194

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Lo'prsiA6 tet. 87

kring kanten slyfhårige, Äfven S ytr.se sidor, mellan ögat och' munnen, synes ett rundt hå»ka;itadt, fjäll. Bakre delen af kroppen är eggfarmig, mörkbrun och föga märkligt s»tnir:»n. tryckt. Ryggen är kullrig, bctäcKt af 6 glänsande segmentcr eller sköldar, kantade med rjlcsa, raka, syllika och mörka bår. På buken, som är ljusare och half genomskinlig, synas äfven segmenter, fast mindre tydligt utmärkte, och med glesarc hår än vid den trubbiga, urnjupia bakändan. Det främsta fölparet sitler fästadt tätt under hufvudet: en högst märkvärdig egenskap hos Loppslägtet; och de tvenne (oljande paren utgå från bålen, emellan halsen och buken; medan det bakre äger dubbel längd och till hoppande en äfven så tlpgtet egen förmåga.

Låren äro aflånga, något plattade och glcshårige, äfven som de nästan lika långa benpiporne. Hälarne bestå.af 5 le-" der; den första lång och cylindrisk, och de följande karta, runda och med fina hår mellan hvarje Sed besatte, samt de sidsle ändade med 2 inkrökta klor af sällsynt rörlighet; en gåfva som fötterne i allmänhet aga.

Könet hos Loppan kan utan svålighet urskiljas. Den olärda blicken igenkänner straxt honan i den storväxfa Loppan, medan Naturalisten dömer från den mer och mindre kullriga ryggen, segmentcrnes hårighet och parnings-delarne, hvilka vid det yttersta af bälgen läft uptärkas. Leeuwenhoek och Rösel hafva sorgfälligt afbildadt dem.

Ömtålig för kölden, väljer Loppan i synnerhet den mildare urstiden till familjens förökande; men om tillliillet gynnar henr.e, är vä! ingen tid undantagen. Vid parningen, som liknar Gräshoppans eller Syrsans, siltcr hanen fästad inunder sin maka, ofia längre än en timas tid. Genast efter denna

förrättning, börjar honan att fälla siiie egg, 15 __ 2o stycken

efter hvarandra, likväl stundom under en tid af lika många iimar, Hon lemnar derpå fröet till sin afföda åt naturens om. Vårdnad, trånav sjelf bart, svartnar och dör inom par da. gar. Hanen , som säges para sig ännu några gånger, blir derefter icke eller långlifvad,

När nu honan afsatt epgen, som äro aflånga och hvita, och detta skedt på passande ställe, såsom i fuktiga sopor.

mullhögar, tska ta. m., blifva de så liggande i 6 __ 7 dagar,

hvarefter de, enligt Lee u wenhoeks, Roesels, Cestones och Frisches noggranna upgifter, öpna sig och fotlösa anger utkomma med kropp bestående af 13 leder, och manti med iine fiätredskap försedd, samt bakom hufvudet en riulbrun Fläck, De äro i beständig rörelse, men rulla sig ibland t ill— »ammans, cch krypa ofta ned under ytan af sitt lägerställe^