Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/206

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


PALMSTRUCIIS MANET.

97

gån bitande vätskan, lik ett slags magsaft, en vigtig JoU , såsom genomträngande och uplösande de fångade krakens beståndsdelar.

Det är icke mindre rimligt, alt, sedan födan undergått sin törsta förvandling, densamma, genom de i Djur-ekono- mien vanliga utvägar, omsider assimileras; men huru detta sker, kiinna vi ännu icke begripa.

Men hvilket helst dessa djurs nutritions-systemj må vara, synas de sjelfva äga mycken egen kraft, oberoende af deras snabba tillväxt och den ofta betydliga omfattning, hvilken de stundom uppnå. Uttömningarne ske ymnigt, hvilket försöken med sådana bevisa, som man hållit i kärl fyllda med rent hafsvatten Det gTumlas då snart, blir klibbigt, och det inspärrade djuret dör omgifvet af sitt eget afskräde. Genom ofta förnyad vexling af vattnet, bibehålles deremot Jifvet länge ; men till den mängd uttränger den klibbiga materien ifrån alla kroppens delar, att efter mångfaldiga ombyten , det sista är lika så hastigt dermed beblandadt som det första.

Ändteligen, vid en återblick på dessa Djurs rörelser, så fortsatte, så ordentliga, hvilken kan väl tvifla på deras biträde vid vätskornas omlopp , vid digeslionen , vid uttömningarna, och ej lörmoda en analogi med de förrättningar, som tillföra andedrägten hos andra djurrikets alster?

I mer än ett af dessa fall är fenomenens gäng densamma, och resultaten lika oumbärliga för de varelsers bestånd, frun hvilka de härkomma; ty likasom de daggande djuren, ■medelst bruket al deras lungor, och fiskarne genom sina gälar, kunna förnya den luftmängd, som omgifver eller genomtränger dem , likaså äga Maneterne, genom sina oscillationer, förmåga, att med nytt vatten förbyta det som omger deras yta, och, må hända, hafva de det mer aF nöden, Sn de nyssnämnda djuren, då man ser huru snart de andra upphöra att lefva, äfven i det renaste vatten, om det icke snart ombytes , och det for det myckna slem de afsätta.

Denna , förmodligen med andedrägten hos de fullkomligare djuren analoga, förrättning synps man, i vetenskapens första dagar, redan hafva anat, ehuru, hvarken då eller under följden af sekler sedermera, någon har bestämdt afhandlat delta ämne, förrän nu nyligen de berömde Frans-