Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/213

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


g2 FLÄDERMUS-SLÄGTET.

t spertilio Slägtet sedan inrymde* i anledning af en förment

likhet i anordningen af länderne, i antal af spenar, i de till parningen bestämda delar, och i den frånskilda tummen på Irainfötterna, som i .Löijd af deis användande tycktes cibjuda en annan band. Men då man funnit att dessa skiljemärken äro nog osäkra, utom det besynnerliga att närma delta Slägte lill vårt och Apornas, förtjenar utan tvihel den benämning för hela familjen af de Vingfotado (Chiropteras), som nyare Zoologer *J tillagt den, ett allmännare bitall, såsom på en gång omfattande VarelseT af lika daning oih utseende; det vill liar säga: Väegande Djur me.d 3 slugs tänder, och hinnor utspända mellan fötterna Och oftast mellan fingrarna (tåerne).

Man har försökt i början, det är »ant, att förena dem alla i ett gemensamt Slägte, och att underdela det efter antalet ni' framtänderne. Det skedde dock mera till vinnande af medel, att derigenom nogare bestämma Arterne, ån i afsigt att anordna föremålen eller deråt naturliga. fölhåtlanJe till hvarandra.

Då'man omsider äfven ansett billigast att följa denna sednare grundsats, saknas icke heller kännetecken, attslägtfis indela dessa Djur, liksom i en stor familj förenade **),

  • ) Cuvier, Dumeril &?c.
  • •) De vingfata.de (Chiropteras) äro aF de nyaste Zoologer delte i

följande Slägter;

i, Pteropus. Desse hafva stor kropp, spetsig, nos, conisk sträf lunga, korta öron utan aurlkel ; 34 tänder, hvaraf 8 framtill, 4 på sidorna och sta oxeltänder. De aga ingen eller obetydlig svans och ingen Tinghud baliiitt. Någr« hafva a^ alns vidd emellan vingspeisarne,

i» Alter öro af dem bekante, men knappt finnes någon utom Tropikerne. Fil och annan ätes af dem. Namnet Vampyr liar orätt blifvit tillägnadt detia Slägte, ty-mgen af dess Äller förtjenar dec, helst de lefva förmodligen alla af frukter.

a. Ccrmioiti. Likna de fötegåend», men ha kortare och bredare liufvud, och 38 tänder (4 framtill, 4 på sidorna och 20 oxtar, hvarafs i öfre och ta i nedre käken). Tungan är taggig. Vingarne uppkomma Trån medlersta linien på rypgen,

a Arter äro kända. Trän Ostindien och Australien.

3- Phthojtoua. De hafva en aurikel på öronen innantill a urädilni af öronhål et. Tvenne Näskammar, den ena tik ett speisadt blad , och den andra en häitsko. Tungan, som kan, tik Myriitarnes , nistiäckas hel och haren, är 6 gånger längre än bred, ofvanpå platt, inunder rund; ytan är som chagrin, Vid ändan är en egen aug-organ; en cavitet, inuti fylld af en upphöjd vårta, omkring hvilken sitta 8 myckel 111 ndre. Tändernas anta! är olika: framiill 8, betar 4, oxlar 11 il. 11 Somliga lia svans', andra ingen. Vingarne äro ansenligt siors, ickedessruiudr* brukas fölierns att springa, liksom fyrfota djur