Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/214

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
93
FLÄDERMUS-SLÄGTET.

i hvilken Vespertiliones eller de egentliga Flädermössen utmärka sig genom deras betydligare antal, och att de äro största delen danade för de tempererade Himmelsstrecken; och det är på det i allmänhet anmärkningsvärda om dessa (äfven till en del lämpligt till hela flochen) vi nu vilja leda Läsarens uppmärksamhet.

Flädermössen (Vespertiliones) äga i hänseende till kroppen ett stort hufvud med kort nos, utan det bihang som finnes hos många af samma flock. Öronen äro nakna, men med en inre flik eller aurikel, som till en del betäcker öronhålet. Tungan är slät, endast ytterst i ändan upptäckas med synglaset några fina vårtor. I Tändernes anordning likna de Makisdjuren, neml. med 4 framtill i öfra käken, men partals åtskilde, och 6 i den undra, tätt hopsittande, cylindriska och hvasst spetsade. 2 klufne betar sitta i hvar käke och 4—8 oxeltänder å ömse sidor; de främre coniska, de andra med bredare taggig krona; de nedre fårade på sidorna, de öfre dubbelt bredare med sned, midti krusig krona, så att de skjuta något öfver de nedre när käkarne äro slutne. På bröstet, nära armhålorna, befinna sig spenarne, merendels endast tvenne. Alla fingrarna äro utan naglar och innefattas af vinghinnan, hvars betydliga vidd och yta ger djuret förmåga att flyga lika lätt som hastigt, än mera ökad medelst den mellan låren utspända huden, som äfven innesluter svansen.

Det märkvärdigaste uti de Vingfotades organisation är utan tvifvel egenskapen hos deras hud-system att kunna utvidgas utom kroppens conturer, och att meddela sinnes-organerne en större verksamhet. Det är emedlertid icke endast från kroppens sidor som huden, utgående åt armarna, utbreder sig mellan fingrarna och deras yttersta leder samt

    Man känner 9 Arter af detta Slägte, som hör exclusift till de heta Länderna och Södra Amerika. De fleste äro säkert Vampyrer, och anfalla Boskapen i synnerhet, stundom också Menniskor, och äfven Fåglar med köttigt bihang på hufvudet (Ulloa, Condamine, Azzara &c.)

  1. Rinolophus. Den liknar de sistnämnde, men har ett mer sammansatt Nosblad. Enkla öron utan aurikel, och endast 2 framtänder. Lång svans.
  2. Megaderma. Hafva stora öron med aurikler. Ett blad på nosen med flikar nedtill som formera aurikler vid sidorna för näsborrarna. Tungan är kort, slät, utan vårtor. Ludna läppar.

    Framtänder inga i öfre, men 4 i undre käken. Krökte betar. Oxlar 18, 8 på ena, 10 på andra sidan De äro icke blodsugare, men enligt tänderna synas de vara köttätare. 4 Ostindiske Arter äro deraf beskrifna. De äga ingen svans, men vingarne äro de vidsträcktaste af alla.

  3. Vespertilio.