Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/229

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


95

STELLEB.3 AND'.

Hufvudet och halsen baktill äro hvita, raén Jtrupen derc mot svart, äfvensom det sammetsliks dunet omkring ögonen, emellan hvilka och näbben, nästan ända till mungiporna, en grön Häck synes, lika den i nacken, hvarest tofsen är mindre märkbar. En blåsvart ring omger halsen och förenar sig med den, ned ät sidorna undervingarna, svarta ryggen. Bröstet är gulbrunt, och undra delen af kroppen ända mot gumpen något mörkare. Vingarnes täcktjädrar äro hvita; de främre (to) vingpennorna svartagtiga; de inre dernäst följande (ti —20) alldeles svartblå och skinande men hvita i ändarna, äfven som 21—28 på deras inre sidor, ehuru utåt af en glänsande svärta, mot spetsen afsmalnande och nedåt krökta. Hoplagde, bilda alla dessa den så kallade Vingspegeln. Stjerten nr kort och dess ta pennor, särdeles inunder, alldeles svarta. Fötterna äga också saminn färg, stora som vanligen deras af slägten, hvil" ka uppehålla sig mest på hafsrymden.

Honans kropp betäckes af mörkbruna fjädrar, tecknade dessutom med en svartare fläck. De främre vingpennorna äro svarta. Några af de inre lysa hvita i ändarne, hvaraf en hvit fläck eller tverrand bildas midtpå vingen, och en annan litet större, tätt derjemte af den lika så hvita spetsen på några täckfjädrar; mon inga af vingpennorna äro krökta såsom hos hanen.'

Så utmärkt olikhet skulle lätt hafva hänfört till misstag om arten, sä framt erfarenheten icke lemnat desto säkrare upplysning *).

Det var den berömde- Steller, hvilken först såsom Naturforskare anmärkte denna fågel i de nordligaste trakter af Siberien omkring Kamtschatka, i hvars rysliga nejder bsn förlorade sitt lif för vetenskapen. Pallas, som sedermera ibland flera af Ställer till K. Akademien i Putersbnrg från Norden hemsända Naturalster, igenfann också denna obekanta And, beskref den och helgade den tiiStellers minne *). Enligt uppfinnarens uppgift, väljer fägeln sitt näste

ntpori vidare skillnad fiuras i åseende pä storleken, t)ör denna arten föra» till da sä kallad» lei S.ircellei, eller som Hellon kallar dem; Cauards de petite eorpulence.

    • J Det återstår, måhända, att säkert utröna, hitrurida Anas ferrugiaea

Relz. Feun. 130, (A. rufa Linn Faun. ii.',,) som Sjjer wjj likhet med hotiao. lif Siellers And, är verkel. egen art. Latham liar yttrar detta tvilVelimål.

  • ) Det Srlikväl blott hanen mm Pallas alsklldrat, och afbildan sjnej 011

derjemte hafva mindre iyekati.