Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/250

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

65.

TASK-KRÄFTA.

CANCER Pagurus. Krabbtaska. På Fr. Crabe. På Eng. Crab. På T. Krabbe, Meer-Tasche.

Ryggskalet är finknottrigt, och har 9 rynkor i kanten å ömse sidor.

Linn. Syst. Nat. ed. Gmel. I. V. p. 2973. 27. Faun Suec. 2. n. 2038. C. 5. Insecta. Ord. 7. Aptera (rättare Cl. 6 Crustacea. Ord. 2. Malacostraca). — Linn. Vestg. Res. s. 270. — Mus. Adolph. Fred. 1. p. 83. — Fabr. Spec. Ins. 1 p. 501. Mant. 1. p. 321. — Herbst. Cancer. 5. p. 165 u. 71. t. 9. f. 59. — Penn. Brit. Zool. 4. t. 3. f. 7. — Aldrov. Exsangu. 186.




Innan de Naturkunnige, genom åskådandet af den inre organisationen hos Djuren, föranleddes att sorgfälligare betrakta de lefvande föremålen, saknade de ännu helt visst en sannare åsigt af dem. Erfarenheten lärde väl att olikhet i utvertes bildning oftast, om icke alltid, antydde särskilta anlag och egenskaper, men det återstod att genom djupare forskningar kunna intränga i den doldare Naturen. Det var vår samtid förbehållit att bana sig vägen dertill, och de Snillen som visat den, hafva beredt sig en odödlig ära; och hvilken bifaller icke, att Cuvier och Blumenbach stå främst ibland dem?

Von Linné gaf åt en flock bland djuren, dem han benämnde Insecter, så vidsträckta kännetecken, att de äfven först syntes billiga föreningen af varelser, hvilka dock sedermera befunnits väsendtligen olika. Sådant är hans Cancer-slägte, så vidsträckt och mångfaldigt, gränslinien mellan hvilket och Insecterne (egentligen så kallade) nyare Zoologer, utan tvifvel med fullgoda skäl, uppdragit. Må hända den Classbenämning af Skorpdjur (Crustacea) som blifvit antagen, synes något obestämd; men man har skapat namnet efter dem man först lärt känna, som neml. äga kroppen och ofta äfven lemmarne beklädde med en kalkartad skorpa, hvilken de årligen ombyta. Bevis äro ock förut (N:o 29) anförde, i hvilka utmärkta fall dessa djur skilja sig från alla andra, danade liksom de utan ryggrad. De andas medelst organer like gälar; deras hufvud har fyra spröt, och, som det synes, mera sammansatta mundelar; de hafva ett märkbart hjerta och en mage af egen structur. Eggen äro först synliga inom kroppen, och, omsider utkomne, bäras hopgyttrade under stjerten eller derom-