Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/250

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


65.

TASK-KRÄFTÄ.

CANCER Pagdbus. Krabbiaska. På Fr. Crate. På Eng. Crab. På T. Krabbe, Meer-Tasche.

Ryggskalet är flnknottrigt, och har 9 rynkor i kanten å ömse sidor.

Linn. Syst N»t. ed. Gmel. I. V. p. 3975. »?■ Faon. Stiec. a. n. 901g, C\ 5. Ihskcta. Ord. 7. Aptera (rättare Cl. 6 Crustacea. Ord. ra. Ma. lacojtraca). —Linn. Vestf. Rea. s. 170. — Mas. Adolph. Fred. 1. p 8:1.'— Fabr. Spec. Ins. 1 p. 5°i- Marit, 1. p. Sir. — Herbst. Cancr. 5. p i<55- B. 71. t. 9. f. 5g. — fena. Brit. Zool. 4. t. 5- f. 7----Aldra-». Exiangu, 186.

-Innan de Naturkunnige, genom åskådande! ef den inre organitatinnen hos Djuren, föranleddes au sorgfälligare betrakta de lefvande föremålen, saknade de ännu helt visst en sannare åsigt af dem. Erfarenheten lärde vä! att olikhet i utvertes bildning oftast, om icke alltid, antydde särskilta anlag och egenskaper, men det återstod att genom djupare forskningar kunna intränga i den doldare Naturen. Det var vår samtid förbehållit att bana sig vägen dertill, och de Snillen som visat den, hafva beredt sig en odödlig åra; och hvilken bifaller icke, att Cuvier och Blumenbacli stå främst ibland dem?

Von, Linné gaf åt en flack bland djuren, dem han benämnde Insecter, så vidslräckta kännetecken, att de äfven först syntes billiga föreningen af varelser, hvilka dock sedermera befunnits väsendtligen olika. Sådant är hans Cartcer-slägte, så vidsträckt och mångfaldigt, gränslinitn mellan hvilket och Insecterne (egentligen så kallade) nyar^ Zoologer, utan tvifvel med fullgoda skäl, uppdragit. Må hända den Classbenämning af bkorpdjur {Crustacea; som blifvit antagen, synes något obestämd; men man har skapat namnet tfter dem man först lärt känna, som nend. äga kroppen och ofta äfven lemmarne beklädd* med en kalkartad skorpa, hvilken de årligen ombyta. Bevis äro ock lörut (Nio »9 ) anförde, i hvilka utmärkta fall dessa djur skilja -sig från alla andra, danade liksom de utan ryggrad. IJ© andas medelst organer like gälar; deras hufvud har fyra spröt, och, som det synes, mera sammansatta muadelar; de hafva ett märkbart hjerta och eu mage af egen stiuclnr. Eggen äro först synliga inom kroppen, och, omsider utkomne, bäras hopgyttrade under stjerten eller derom-