Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/251

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


TASK-KRAFTi.

kring, för att mogna; fostrets form utvecklasgenast; kroppens yta undergår periodiska ombyten; och lägges nu härtill den fullkomligare organisationen, kroppslytkan och ett köttagtigare väsende, tyckes delta allt gifva Skorpdjuren, ibland varelser med ofärgad blodvaiska, en upphöjdare plats än Insecterne.

Skorpdjuren *), i en mindre vidsträckt bemärkelse, innefattande egentligen de så kallade hrii/clika, förete i allmänbet tvenne familjer, till skiljemärke, af hvilka man antagit stjertens längd och läge. Utur en af dessa har Hummern (Astacus marinus), såsom typ af de längstjerttide (macrouri), trhåilit ett föregående rum i detta Verk. Ett exempel af den andra, af motsatt förhållande (brachyuri), gemenligen kallade Krabbor, må också nu anföras.

Tuskhräftan (Cancer Pagurus) **) uppehåller sig i stora hafvet och nalkns våra vestra kuster, så väl som några flera , hvilka äro såsom särskilta Arter med henne beslägtade. Hon igenkännes på Ryggskalet, som , å ömse sidor om hufvudet framtill, har 9 veck eller fåror i kanten; hennes

  • ) Vår tids bäste .Zoologer hafva delat Crustacea i tvenne ordningar:

Entomojtmca och Slaiacostraca (Astacoridea DumerilJ, De förre omfatta 3 familjer; Clypcai-ea, Ostrocardoa och Gymnota, hvilka närma sig mycket till hvarandra i hänseende lill organisationen. Deras krop!> är icke helt och hillet bctäcki med en sådan kaskarna som de följande, utan snarare med liksom tunna bofliga lameller af hornlik natur. Deras antenner fötbyras ofta till simfötter, och munnen* trät-red*kan äro mindre sammansatta. Ögonen äro derjemte myckel små, stundom i etc enda förenade, och fötierne sällan ändade med kuipklor. Stor del af dem äro dessutom idel mikroskopiska djur.

Msdacostraca utgöra de egentliga skorpdjuren, och halva alla en. härd ka'k»rtad beiäckning, och de Hest» hufvudet rörenadt med Ryggskalet. De sammanfördes alla af von Linné under ett gemensamt slä"te, Cancer, hvars stora olikformighet emellan dess talrika, så kallade Arler föranledt till deras indelning i f.nriii-uip Oscyrinvhi , Cancriformes, Macrouri och Arthrocephali, Dec bör ock billigt nämnas, att Hr. Leacn , linglands berömde Entomolog, äfven föreslagit en ge_ Paré indelning af denna (lock, i) oti Podopktalma (med skaftade ögon) och desse i Brachyura och Macroura , och. a) uti Edriophtalma {de, hos hvilka ögjnen icke äro utstående.)

    • ) Namnet Pagurus, som härledersig från Grekiskan, betyder in

pri*rtiptis, ripis habitans. Man igenfinner det hos Plinius och andra forntidens författare Utan tvifvel tillegnades detsamma åt liera särskilta arter; och s<,in man tidigt bemödade sig atr utfinna natur, anlag och egenskaper hos de lefvande varelserna ,■ blef Krabban ansedd som en symbol af visdom och slughet, hvilken hon för sitt sjelfbestånd sades Ttsj vid flera tilllällon. Paguri sapientia var också en ordspråk ho* Romarne , och det är sannolikt att Krabban för drnua lönnen ta dyed hängdes om halsen pn deu Euhesiaka Dianas bild,