Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/253

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


98

TAS K-K. HÄFTA.

förenade bår, men på de yttersta lederna rundt ikring; dessmom nro desse delar spräckligt tecknade öfverallt med rostbruna fläckar eller punkter. Stjerten, som är oval, bar 6 afdelningar från basen, som utgöras af en smal, nästan jemnbred lamell som binder stjerten vid kroppen. De fyra förata lederne äro ungefär hl lika bredd, den femte är störst, och den sjette eller yttersta mest triangulär med rundade hörn. Alla äro håriga i kanten. Inunder stjerten går lfmgsefier densamma midtpå en upphöjd knölig kanal med öppning i spetsen för excrementerne, och på sidan om kanalen, fyra gaffelfnrmiga, rörliga, bårkantade brosk. Dessa sitta parvis på hvar led af de fyia bredaste, men de två yttersta aga inga. I håligheten på kroppens undre sida, der stjerten ligger liksom inpassad, är en fåra och på midten af denna ett stort rundt bål vid hvar sida, samt ett udda framför dem midt i fåran, från hviJka bål rommen utgår. Af dessa äro de » lum sitta i bredd störst och försedde med en hinna, som intränger i kroppen, men saknas bos det främre, hvilket är minst, och kanske ej öppet. Så förhåller det sig på Honan. Hos Minen har stjerten, på lika sätt betraktad, endast fyra bårkantade leder; den andra från basen längst och bredast. För öfrigt är stjerten mycket smalare. Under betäckningen ligger ett hvitt kött, uttömnings ■ kanalen inlager hela bredden, och öppningen (anusl tillsluten med en valvet. I stället för de gaffellika brosken hos Honan, finnas här blott a enkla, rak* och nederst ledfulia utskott, fästade på första leden, vid hvar sida om förrnämnde kanal. De beskrifna hålen under Honans stjert, saknas här alldeles, blott ett synes nr.idt i fåran, och går snedt framifrån inåt. . Hanen tyckes hafva större klor och ben. Eljest äro könen till utseendet mycket lika hvarannan.

Flera fenomen , som i dessa djurens ekonomi förekomma, förtjente väl att nu anföras, t. e,. om parnings sättet, flffödans framalstrande, den skorpagtiga ytans förnyande, lefnadssättet, styrkan , m. m.; men några upplysningar, dem vi funnit nödigt att än vidare inhämta, nödga oss alt spara dessa tillägg för en annan gång, då beskrifningen öfver en inhemsk Art af samma slägte åter öfveilemnas till den ben-igna Läsaren.

Detta slags Krabba fångas i Vestra Skargården, vanligen i Hummerlinor jemte Hummern, och betalas val, då den finnes till salu, helst den anses i orten som en läcker