Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/263

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


I06 BYIfT-lBAKET.

andrad beskaffenhet af köttmassan, nära de ställen der Maskarno med sina blåsor såsom inhysta Förekomma,

Gceze var den förste, som, sedan har* fullkomligen bevist Mask Kräkets tillvaro hos Svinet, föll på den tankan Ott det också kunde finnas hos Menniskor *). D*t dröjde icke belier länge, förrän Werner **) äfven beviste Verkligheten häraf, ehuru-han ansåg det som särskilt art från Svindyntet "*.*). Bland många andra åsyna vittnen f), har i synnerhet Steinbucti, vid anställda liköppningar, funnit si» ma Dynt Kräk emcllin de flesta ryggmusklsrne. Treuilpr upptäckte det äfven hos några Apor (Simia sylvanns och Påtas) ( hvilka han som Anatom fick tillfälle att undersöka. Också har Apan ett nnnHt mask kräk gemensamt med Menniskan, en och samma 'l\irm-Mask, neml. Tricocephalus'dispar. Hvad Svinet äter angår, delar, det, som bekant är, med M«-nni- »kan företrädet Iramför andra djur, att vara allmännare spridt öfver Jordklotet; och då UiiimenbuoU härleder detta företräde från den finare orh lösare cellvnlven i nYennisk'p Su

kroppen, så torde väl sådant icke heller knnna Irånkännast Svinet. Det är med dess kött som 'Menniskors skall efter Anthropophagers utlåtelser , komma ^nÄriifasj. i hicker smak. Som man vet, är det ock mycken likhet i föihållahdet af de inre delarne; otli utom allt år (Menniskor och Apor undantagn©) Svinet det enda bland de dägganda

•) Neaaste Entdecknng l. c, s. 35.

••) Hrer. Expos. Coot. » p. a. T. 1.

•••) t. ansåg hin del »dm en större art; mm storleken Kr förunderlig, trån birskornets (!1! ärlens a nekade hak-fcranléna närvaro, men finnes tios bada 3 beskre! del med längre snyle och dubbet rad af sugvårtor ni tnjrViidMj dessa ära likräl endast de förutnämnde kanaler elier si id 1 tör hull ngsrne, och det utdragna stiylel ar tillfälliga 4. benämnde den del som förenat med sijerihläsan , för ragioal-capscl; men del är Kräkets egen kropp; ined ett ord; ingen specifik skillnad gifves. fiägge äga den yttre basan kanske litet tunnare hos Menniflkan;, bä^ge äga samma förrn, samma genomskinliga sugsarlor , samma tjusa lärg.

■f) Fischer '\vnx- hydatigense in pleiu clioriden inTfnl» historia 178a, Köipin merkwiirdige Kraakheils Gescbicht», in Schrift. der Berl. Ge».

Kat. fursch. fr. 1. ?4,g. Schröder Cfimmcni de Ilyd^rdibns in corp. humano, Feintel, 1700. Rutlolphi iiber die Hyilaiiden ihierisch. Kärper. Anat. physiul. Ab handU Ber in 1802. tiimly Be»bact> n Jteschr. des Finnenwurms bei den Menschen. HnFe iand M«d Journ. igou. Dec s. 115. Uaa L.r 'j »;i funnit Djnt j

hjerna a. fioratan i K.. V. A. llaudl- Igia. 1, 173.