Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/264

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


»YN"E"XRAKET. IO7

hos hvilket Dyntet finne», och samma Spolmask tillhör både delta fyrfota djur och Menniskan.

Efter dennaphysiologiska betraktelse må några anmärk* ningar i ekonomiskt afseande bifogas.

Övin-Dyntet upplfickes hos z—3:åriga Svin, sällan hot yngre, aldrig hos ålsgamla eller Grisar. De dermed behäfiade röja inga utvertes krämpor, inga periodiska anfall af kramp, någon gång fast sällan svindel eller något liktkring»jukan hos Fåren *). De äta vanligen mycket, men vis» sig hvarken trögare eller oroligare än andra då de hålla» inneslutna. Inga yttre tecken utmärka Dyntets näryaro, om icke de tjockare eller pösigare kinderne eller om tungan utdrages linnas Dyntblåsor derunder sittande. Det är ock der det först visar sig, och seilan i de mest muskulösa delar såsom i skinkorna, men sällan i späcket eller några af inelfvorna.

Man bar således uppställt några Tigtiga frågor, och pä tätt som följer, sökt besvara dem:

1. Är en dyntfull költmassa såsom matämne verkligen skadlig för helsan? Dä kreaturet icke upphör att äta, inga utvertes sjukdoms tillfälligheter märkas, intet minsta spår af sårnad, bulnad eller förändradt utseende på de ställen der Dyntet sitter eller sutit; inga sjukdoms-händelser antecknade hos Menniskor efter njutningen af så beskaffad föda (hvilken äfven i smaken påstås äga företräde), så, säger man, det icke är skäl att anse den för oltelsosam, helst Dyntet icke kan kallas en sjukdom hos djuret. Hvarföre, der ingen annan betänklighet äger rum eller äckeln, hvaremot .är ingen lag, synes bruket sannolikt icke medföra vådliga följder, lika litet som förtärandet af vissa djurdelar t. e. Lefrén hos Får, som kan hysa myriader af dylik natur, och man känner det icke; och huru ofta har icke Svinköttet ingått i större leveranser m m., och månne det dyntfria då endast kommit i beräkning? Huruvida ändtligen ett lådint, i allmänhet ej lör felfritt ansedt födämne, såsom saluvnra bör höra under Polisens tillsyn, lemna vi åt andra au aTgöra *).

  • ) Sä väl Prof. Rudolphi, som Prof. Flormon ti»ff» anmärkt yrhet hoj

Svin frln verklig rjymsamling i hjernan. Se K.. Ver- Akad. Hand). igTj. 9. 15a. io'j. 10m visar att del kan ock finnas mom i de mmkulära delarne. Fårens kringsjuka härleder sig från ett annat slags Blåsmaik, Comuruj cerebralt), aom endast finnes i deras hjerna. ••) En sedaare författare har gissningsvis anfoit, om icke Svin-Dyntei •kulle kunne foiipIsaias genom födan ä omse sidor hos Svin och Men-