Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/276

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


GRÄFLING. itl

bast liösteiide» Äfven kunnit håren användas till borstar och ijer.iiar.

Gräflingens inflytelse på naturens allmänna hushållning 'i;synes ej vara särdeles hvarken utmärkt eller belydlig. Dea 'ff.' minskning han i det hela torde göra på insekter, maskar och mindre djur, lär, i jemnförelse med dessas oberäknelig» myckenhet , ej vara särdeles anmärkningsvärd. — Den,skada han stundom åstadkommer pil ängar , och i synnerhet på rotland, är väl den betydligaste, och snart sagdt äfven don enda han tillfogar landtmannen.

Jägaren igenkänner lätt Gräflingens spår; de äro nästan trekantiga, med tnärVken efter dess fem hvassa klor, af hvilka de fyrs äro mera framstående. Vid vanlig gång lemnar djuret spåren i zigzag, l^gad nästan i trianglar— Vanligast jagas Gräflingen med så kallade Dachsar eiler Dachihundar, hvilkas låga kropp och korta ben göra der» skickliga att inkrypa i dess hålor och utdrifva honom ur de tillfälliga gömslor han jagad kan komma åt att intaga. Eller ock uppspanar man honom med jagthundar, då han om natten är ute; eller man uppgräfver honom ur hans boning, hvilken metod likväl faller sig ganska besvärlig, och hvarvid djuret, genom hastigt uppkastade fördämningar, söker dölja tig. Lättast fångas ban ined trampjern eller uttersaxar, •oro på behörigt vil utläggas vid hans ingångar, — Gräflingen är ganska »eglifvad.

Han uppehåller sig i nästan hela Europa, måhända med undantag af Turkiet och de södra öarna. Den säges äfven bebo Norra Amerika, så vida den der förekommande verkligen är samma art. I Skandinavien är den ej sälisynt; den håller sig helst i skogsbryn , men undviker slättlandet.

Gräflingen synes knappt hafva varit känd af de gamla grekiska fölfattarne; för de romerska deremot var han ganska väl bekant, och kallas af dem än Taxus än Melet. — Han har för öfrigt vunnit föga tygtbnrhet, om icke för sin sömnsjuka, och blifvit upptagen hvarken biand sinnebildtkonstens eller poesiens figurer *).

  • ) Air. han ej omnämnes ibland perjonalen i AEsopi fabler, förklaras lätt

af hans nordligare herayisr; haD spelar deremot en så mycket utmärktare roll ['Reineke Fuchs, der han bär namne! Grimkart, men förealäHes saiom Reinekes brorson, s.viom honom tiligitren och af en slug karaktär; således fög* målad efter naturen.

/