Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/298

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


GBÅ KNORRHANE.

63

göres af % jemte hvarandra tiggande strålar, som jamm anhållas af en lenig hud , och hvarje snåle beslår af en rad, små, rörliga broskstyf ken. Hvar finger har vidare sin rgen muskel-apparat, hvarigenom de kunn» utsträckas, eller böjas och dragas åt kroppen *)• Tiedemarin anser dessa vidhängsels hela construction visa , att de torde vara organer dels för rörelse, dels för känsel (Tasten); — för detta sednare synes nervernes utbredning till deras spetsar tala. — Vi måste likväl tillstå, att ännu kunna dessa organers verkliga bestämmelse, och deras förhållande till Trälornas lefnadssätt , anses för en fråga , som återstår au fullständigt besvara. Det är emedlertid märkvärdigt, at Trigla-slägtet ensamt äger dem , och vi se här tillika ett exempel, huru svårt det i allmänhet är at utreda de särskilta organernas functioner , när vi ej genom tydligare Analogier , eller öfver* gånger från ett djur till annat, kunna vägleda oss **). ■

,f". Hvad här nu blifvit anfördt, gäller om våra trenne)

nordiska TrigU-arter i allmänhet Bland dessa är den nu

egentligen ifrågavarande TrigU Gurnanfus nvåiianda dea

minst vackra, ehuru den hos oss varit längre obekant, än

de båda andra ***). Den skiljer »ig från dem i synnerhet

•) Von Jern Hirn und den firtgaitörmigen Fornarien der Trålen, toij F. Tie-lamann, in Meckeli Deutsches Archiv fur clie- Pliysiologje; Band II. p. I05.

•*) VI Tia redon nämnt, atl på uiländska arter finnas dessa ridhängsefsstråiar förenade genom en hinna ( sådant ar förhållandet i synnerhet på de flygande "Iriglorna. UnJeT den allmänna benämningen af Flyg' /iskar inbegripj.s nemligen liera fiskar, hörande til! alldfies olika jligten, men öfverensstämmande ,teri, att de, medelst ovanligt srora bröstfenor, kitmi-, i koslarr eller längre satser höja sig öfver vattenbrynet, och verkligen flyga ett eller annat »(yrke, så-länge fenorna ännu håll» »ig våta. De kunna dtrvid stundom höja sig Jirre alnar, och i.iida, när de visa sig ymnigt, elt ovanligt och skimrande skadespel, samt filla icke sällan ned om bord på skeppen. De söks på detta rilt undkomma de större roffiskar, af hvilkj d« på det häftigaste förföljas. — En af de utmärktaste' bland' dessa flygfiskar lör till detta Tiigla-jlggte, Iriglti voliCfzns Linn ; den är hell röd, med myckel stora1, grönagtiga flyglenor, som äio beströdda med bå fläck-ar, och hela fisken är således lika utmärkt för sitt fackla utseende, som for sin ovanliga förmåga at flyga.

  • '*) Neml Trigla Uiranilo och Tr. Curutui, af hvilka den förra i

syftnethet utmärker sig genom myckel stora och utvidgsde bröstfenor'. den sednare genom kroppens sköna röda färg, sann en svart fläck at försu ryggfenan,