Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/299

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
64
GRÅ KNORRHANE.

genom sido-linien, som är bred och fintaggig, samt genom kroppens färg ofvanpå och på sidorna, som är mörk med hvitagtiga fläckar. Första ryggfenan är mörk, något hvitfläckig; bröstfenan likaledes mörk, men mycket mindre än på Tr. Hirundo. Stjertfenan är mera utskuren än på Tr. Hirundo, men ej så mycket som på Tr. Cuculus. I öfrigt hemtas ännu ett kännemärke från antalet af strålar i hvar fena, hvars förhållande är följande: Gälhinnan har 7 strålar; bröstfenan 10; bukfenan 6; gumpfenan 17 eller 18; stjertfenan 9; första ryggfenan 7 eller 8, andra ryggfenan 19.

Kroppen är inunder blek, stundom stötande i rödt; hufvudet stort, fjället ofvanom öfverläppen framtill utskuret, å ömse sidor väpnadt med 3 eller 4 taggar. De stora fjällen på hufvudets sidor äro märkta med strålformiga silfverstrimmor. Ögonen silverglänsande, med svart pupill. Kroppens fjäll äro bleka, med mörk kant; men den breda sidolinien består af stora, starka och taggiga fjäll, som äro midtpå svarta och i kanten hvita[1]. — Den förekommer

  1. Hvad Bloch anfört om denna fiskens inre organisation, är alltför ofullständigt. Saknaden af friska exemplar har icke tillåtit oss att fullkomligen afhjelpa denna brist; vi få derföre åtnöja oss med de iakttagelser Professor A. Retzius jun. på vår anhållan behagat meddela, hemtade af ett i spiritus längre tid förvaradt exemplar.
    Mun-caviteten är ganska vid, med få och små tänder. Desse äro ofvantill fördelade på tre ställen, neml. på os intermaxillare, på Vomer och på ossicula pharyngtælia superiora; — nedantill på underkäken och pharyngælia inferiora (ossic. cririalia Geoffr.) — Munnen och svalgets slemhinna är slät. Mun-caviteten öfvergår i en några linier lång strupe, som har ett starkt lager cirkulära muskelfibrer och en längsåt fållad inre hinna. Magen är ganska liten och bildas till största delen af den portion, som fått namn af saccus cæcus ventriculi, så att, då magens större båge är ganska stor, blir den mindre nästan omärklig derigenom, att pylorus kommer att ligga strax utmed cardia. Hos denna art, så väl som hos Trigla Hirundo, är ventrikeln, genom en framifrån bakåt gående fållt, afdelad i tvenne portioner, i hvilka slemhinnan visar olika beskaffenhet. Cardiakal-portionen, som är den största och bildas af den egentliga blindsäcken, har en brunagtig, sammetslik beklädnad, med oregelbundna, ofullständiga fållar, hvilka fortsättas från œsophagus. Den portion som går till Pylorus, är beklädd med en tunnare, hvit och ganska fint dubbelt-reticulerad hinna.
    Pylorus är ganska trång, och kringsluten af starka muskelfibrer. — Valvula pylori temligen stor, med parallela längsgående veck, och en skarp bakåtstående. tandlikt urnupen kant. — Strax bakom denna klaff