Sida:Svensk Zoologi 2.djvu/99

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


7^ MULLVADS-SYRSAN.

idislande djuren. Ehnrn denna tanka, jemförd med ordets egentliga bemärkelse, stundom sedermera blifvit for. löjligad, bäfva likväl fortsattn rön, så väl på en annan af samma slägte, som på flera insekter af olika flockar, bekräftat verkligheten af ett dylik slags förrättning hos dem *).

Om något ovanligt företer sig vid parningen af detta Insekt-slag, har hittils icke blifvit anmäikt. Den sker emedleriid före inträdet af sommaren, och genast under bördiga tillståndet tillreder honan det näste som skall bevara hennes afföda. Hon gräfver då en håla af a tums längd i jorden, en tver hand djupt under ytan, på det sättet, att från öppningen, som tjenar till in- och utgång, ioper en kanal, först lodrätt ned och sedan horisontelt till sjelfva boet, hvilket befinnes ganska slätt och jemt innantill. Här atlägger den eggsiinna modern under flera dagars lid efter band sin börda af nära 3oo egg; och som hon merendels finnes i boet, har man inbillat sig att hon likt fåglarne utkläckte eggen, eller åtminstone, som Goedart påstår, vakar öfver dem. Det sista är visst icke orimligt ; men att hon tillskapar nästet af en rörlig jordklimp( den hon efter eget tycke och luftens beskaffenhet kan upplyfta och nedsänka, är utan verklig grund. Deremot är säkert, att hennes lifslid inom få veckor efter eggens läggande nalkas sitt slut. Skulle ett djur med så förtärande anlag som MullvadsSyrssn, vinna en högre ålder, blefve vådan så mycket större, som dess förmåga att föröka sig är ganska betydlig.

Men hon inskränker icke sin åverkan endast inom den vidsträcktare odlade marken; trädgårdarne blifva stundom äfven hemsökte, der så väl under som ofvan iord vexande grönsaker af henne beskattas. I Italien har man funnit, att hon i synnerhet ger frukten af QJurkslägtet företrädet **).

  • ) Fiidan gär Til icke tillbaks lill munnen som hos de verkligen

Idislarne, men den undergår en vidare beredning i den fursta, mångfållade magen, som ar oftast försedd innantill med tina länder eller skifvor. Man har t. ex. räknat hot Acketa camptstris lgo *:spetsi^a tänder, och hos Curculio Lapalhi 4S0 par, hvilka aättas i rörelse af icke mindre «n 13,500 muskler. Dr. Rantilokr har i Berlinska Mar, Forsk. Sitlsk. Magasin , 1S07, a;dra revärt, beskrifvit dunna besynnerliga mage på en Carabui

  • ") Landifolket kallar henne derföre på somliga ställen Zuccara af Zuc*

cat, hvarmed gurkor och meloner benämnas, och Atrtf Aldrovand tog anledning till namnet vermit Cucurbltinut.