Sida:Svenska Akademiens handlingar 1786 1.djvu/106

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 90 —

kyrko-historia gifver vid handen en religionsförändring som gått så fort, utan de brytningar, hvilka merendels åtfölja så äfventyrliga företaganden. Konungens försigtighet hindrade alla ytterligheter, man gick steg för steg, utan våld, utan den skadliga ifver med hvilken man mer uppretar än öfvertygar; och det efterdöme han gaf af en sann Gudsfruktan och vördnad för de himmelska sanningar, var ej det minst verkande medel till dess undersåtares omvändelse. Efter denna betydande förrättning, och äfven innan den vann sin fullbordan, var Gustaf sysslosatt med flottans iordningsättande, handelns utvidgande, vettenskapernas fortplantande genom lärde mäns inkallande i riket, ungdomens uppfostran, stadgar och förordningar för allmän säkerhet och landets uppodling, samt den noggrannaste omsorg för skattkammaren, hvilken innan dess död gjorde honom till den rikaste Förste i Europa. Så mycken drift och omtanke kunde ej annat, än göra Gustafs namn vidt bekant och gifva Sverige anseende hos utlänningen. Under catholska tiden ansågos vi, som igenom Östersjön skilde ifrån det öfriga Europa, endast hafva att göra med våra grannar. Nu sökte de mäktigaste Regenter igenom sina sändningebud försäkra sig om Konungens vänskap och landets bistånd. Konung Frans I. slöt med Riket ett förbund, och tillsände Gustaf ett prof af sin högaktning för dess ridderliga dygder. Med England och Nederländerna skedde öfverenskommelser rörande